Serieutgivning som tuffar på: Fantomen, Blake och Mortimer, Girl Genius

5 september, 2011 at 22:59 (Dagspresserier, Europeiska serier) (, , , , , )

Mycket av serierna jag läser är såna som det inte känns så vettigt att recensera; vad ska jag till exempel säga om volym 9 av Twin Spica om jag redan skrivit om de 8 första? Därför gör jag istället så att jag då och då påminner om långkörar-serier som ges ut, så att man inte glömmer bort dem. Dagens skörd:

Fantomen, där den kompletta utgivningen av dagspresserien kommt fram till sin tredje del. Andra världskriget är nära men serien har inte riktigt nått fram till dit ännu, så Fantomen har fortfarande exotiska äventyr runt om i världen istället för att döda ondsinta japaner. Snärten i replikerna sitter som den ska, Moores teckningar är visserligen halvtaffliga tekniskt sett (han kan till exempel inte teckna händer överhuvudtaget) men rejält effektiva i sin fartighet, och Falks äventyr är omväxlande och det är uppenbart varför serien blev så populär som den blev. Lite färre kvinnoligor där alla blir kära i Fantomen vore förstås skönt ;-)

Blake och Mortimer fortsätter att översättas till engelska av Cinebook med omväxlande klassiska äventyr av Jacobs själv och nya album. Senast utkommet av det senare slaget är The Sarcophagi of the Sixth Continent i två delar, och The Gondwana Shrine,  båda skrivna av Sente och tecknade av Juillard. Som jag nämnt förut tycker jag att Benoit och van Hammes version är snäppet bättre än Sente/Juillard, men även de senare producerar bra serier. Dvs mycket text, täta historier som verkligen är genomtänkta, och stela men ändå charmiga teckningar av den riktigt gammelmodiga typen; Jacobs hade nog känt sig nöjd med de här nya versioner av hans serie, åtminstone om han velat att den skulle fortsätta i precis samma stil som när han själv skrev och ritade den.

Girl Genius, Phil och Kaja Foglios (numera) webbserie fortsätter envist att också tryckas på papper för de som föredrar att inte läsa på datorn; tio delar har nu kommit ut (och den första delen som var den enda som ursprungligen inte var i färg har nu också färglagts och getts ut i nyutgåva). Jag är väldigt svag för Foglios humor och Girl Genius är bitvis väl så rolig som Foglio har varit förut, men som jag skrev förut så lider GG otroligt av sin brist på tempo. Agathas gäng är fortfarande fast nere i Mechanicsburgs slott, och där har de nu vistats bokstavligen åratal (om man mäter tiden härute i min värld). För dem har det bara gått några dagar, så handlingen har inte kommit framåt alls. Det är nästan som om serien nu också är ett metaskämt med läsarna: När kommer de att inse att Agatha et al aldrig kommer komma ut utan istället kommer de spendera resten av sina liv nere i källarna, med en handling som bara blir mer och mer ohanterlig? Jag fortsätter läsa serien trots allt, på grund av humorn som fortfarande finns kvar, men jag utnämner nu GG till utan konkurrens Foglios sämsta serie. Tyvärr.

Så, en mycket kort genomgång av några bruksserier, dvs serier som inte på något sätt kan ses som revolutionerande eller måste-läsning, men som ändå behövs för att seriebranschen ska må bra och ha någonting för alla; även en serie-kost måste vara varierad :-)

About these ads

5 kommentarer

  1. Sandra said,

    att dom är på ett och samma ställe behöver ju inte vara dåligt.
    i shade t.ex. så hade för min del gärna hotellsekvensen varit ÄNNU längre.
    men att serien är tråkig är väl det riktiga problemet

  2. Simon said,

    @Sandra: Mm, sant; jag gillar ju också till exempel Segars Karl-Alfred som ibland drar ut på en scen i det absurda på ett fantastiskt sätt. Men med GG känns det som om Foglios helt enkelt inte vet hur de ska få historien att komma framåt, med alla nya bihandlingar som läggs till hela tiden :-(

  3. Sandra said,

    Ok, men jag har en annan fråga (som en som aldrig orkade läsa mer än.ett par sidor av GG): Kan det vara så att där figurerna är nu helt enkelt är den nya settingen/stilen? Ibland, som t.ex. Cerebus när High Society började, så kan ju on serie förändras väldigt.
    Eller är det bara att dom har kört fast i någon sorts extrem decompression?
    Jag är inne i en del av Claremonts run nu när alla saker är utdragna till två nummer och redan det är för mycket decompression för mig. Men CC och Byrne visste ju åtminstone vad dom höll på med.

  4. Sandra said,

    Huh. Den här boken vann Hugo-priset, vilket också var tredje året irad för GG. Varför då.

  5. Simon said,

    Extrem decompression är jag rädd :-/

    Foglio är populär bland sf-fans; han har ju gjort mycket inom den världen. Och jag kan på ett sätt förstå det eftersom jag också tycker att Foglio gjort några av de bästa sf-serierna någonsin (The Gallimaufry är fantastisk). Så att han får priser nu är nog till en del gammal vana eftersom många är vana vid att han är bra. Typ!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 170 andra följare