Roliga serier, undermålig presentation: The Carl Barks Big Book of Barney Bear

18 oktober, 2011 at 22:05 (Serier) (, , )

Suck.

Här har vi alltså till slut en bok som samlar ihop Carl Barks icke-Disneyserier. De gjordes mellan 1943-47, dvs i början av Barks karriär som serieskapare när humorn i mångt och mycket bestod av slapstick. Förutom en handfull serier med diverse figurer från mer kända tecknade filmer som Snurre Sprätt och Hugo Hund var det björnen Bruno (Barney på engelska) och åsnan Benny som hade huvudrollerna. För omväxlings skull består inte duon av en smart och en korkad figur; det är mer av Helan & Halvan över dem, där båda två tillhör begåvningsreserven, även om graden av stupiditet varierar från serie till serie.

Som helhet är serierna inte lika bra som de Kalle Anka-historier som Barks gjorde vid samma tid; Bruno & Bennys karaktärer är lite för endimensionella, och deras miljö likaså (istället för Ankeborg med dess myller av bifigurer lever Bruno & Benny i en anonym landsbygdsmiljö), vilket gör att seriernas komik egentligen enbart bygger på fysisk slapstick, med något enstaka undantag.

Men å andra sidan är det slapstick gjord av en mästare, så som slapstick betraktad hör det här till de allra bästa serierna i genren. Det går vilt till, och framförallt i de senare serierna (det blev totalt 26 med duon) är det riktigt roligt; jag blir på gott humör av att läsa serier som den där Bruno försöker sova men Bennys försök att hjälpa till (genom att exempelvis sparka på väggen för att skrämma bort möss som piper) inte är av den mest effektiva sorten. Flera av de här serierna påminner en hel del om olika Kalle-serier, och några av dem blev senare omarbetade till precis det.

Roliga serier, som jag utlovade alltså. Sen var det det där med presentationen…

Den amerikanska boken

Skälet till att jag skriver om Bruno & Benny idag är den amerikanska utgåvan av serierna med den koncisa titeln The Carl Barks Big Book of ”Barney Bear”. Jag hoppades att den skulle innebära att jag äntligen hade en (mer eller mindre) perfekt utgåva av serierna på originalspråket, men jag fick tji. Mycket tji. För den här boken har flera problem, en del allvarliga, en del mindre allvarliga:

  • För att börja från början så har redaktören Craig Yoe valt att när man för första gången sen originalpubliceringen på 40-talet ger ut dessa Barks-serier så ger man boken ett omslag ritat av någon annan än Barks. Visserligen är Jeff Smith, mannen bakom Bone, en skicklig serieskapare han med, men varför? Det syns omedelbart att det inte är Barks som ligger bakom, och det är svårt att förstå poängen med omslagsillustrationen. Det vore en annan sak om det handlade om serierna som alla redan visste vad de var, som Barks ankserier, där en nytolkning kunde vara intressant, men här handlar det alltså om i huvudsak okända serier.
  • Yoe har valt att istället för att använda sig av de existerande svartvita avdragen och göra en ny färgläggning så har man helt sonika scannat de äldre serierna och använt sig av dessa. I sig kan man definitivt argumentera för att ge ut en bok med serierna som de ursprungligen såg ut, med blödande färger mm, men i det här fallet är det feltänkt; mer om det nedan.
  • Det finns ingen som helst lista på vilka serier som ingår. I slutet av boken finns onekligen en uppslagsdel, men bisarrt nog består den bara av en uppslagsdel för de termer & personer som omnämns i förordet, ett förord som bara har 6 sidor text. M a o en fullständigt meningslös uppslagsdel.
  • Förordet ja… Det är ofokuserat skrivet och ger varken läsaren som inte vet vem Barks är en bakgrund som förklarar varför just de här serierna ges ut igen, eller ny information om serierna för den som redan känner till Barks.
  • Allvarligast av allt är dock att det saknas serier i boken. I förordet beskrivs de andra serierna som Barks Snurre Sprätt, och också de serier med åsnan Benny som han gjorde innan Benny tussades ihop med Bruno, men av dessa serier ses inte röken i boken. Att avstå från Snurre kan jag leva med, men att inte ha med Bennys soloserier är ren idioti.

Det grundläggande problemet som jag ser det är att Yoe inte vet vem hans målgrupp för boken är. Om det handlar om att presentera bra serier för nya läsare så finns det ingen anledning att inte försöka presentera serierna på ett snyggare sätt, dvs med bättre färgläggning istället för den historiska. Om det istället handlar om att samla ihop serierna för de som vill få en chans att läsa serierna som de ursprungligen presenterades är avsaknaden av innehållsförteckning, avsaknaden av originalomslagen till tidningarna, avsaknaden av några av serierna förödande.

Jag skulle kunna förlåtit delar av det här om det var så att det var problem att få tag på vetttiga förlagor för en nyfärgläggning, eller för den delen tidningarna själva. Men det finns faktiskt alldeles utmärkta förlagor, och man kan se hur serierna ser ut då i den svenska boken Carl Barks: Bruno Björn och hans vänner. Den kom ut förra året och anknyter till Carl Barks samlade verk-utgåvan: Samma design, förutom en blå rygg istället för en vinröd.

Här finns samma serier som i den amerikanska boken men med perfekta linjer och en ny färgläggning som är helt OK (CBSV fick bättre färgläggning med tiden, och här ser det ut som i den sista delarna av den sviten). Dessutom får vi ett informativt och intressant förord som täcker både Barks själv och den svenska publiceringshistorien (fast det är lite löjligt att man inte vågar använda Horst Schröders namn, som istället beskrivs som ”ett tyskt fan”), en tydlig lista över serierna, och det viktigaste av allt: Bennys solohistorier och de övriga Warner-serierna inklusive de tre Hugo Hund-serierna som Barks bara skrev manus till på 50-talet. Den enda serie som saknas är en Andy Panda-historia där rättigheterna förhindrade att den kom med.

Så om ni missade den svenska boken när den kom ut och istället just har fått syn på den amerikanska så fundera allvarligt på att köpa den svenska istället. Det man inte får är Barks bitvis underbara prosa, men å andra sidan är det här som sagt mycket fysiska serier så det gör inte lika mycket som om det gällt Kalle-serierna :-)

About these ads

4 kommentarer

  1. Staffan@Staffars said,

    Yoe är ingen bra redaktör. Det känns som han alltför ofta bara slänger ihop det han har liggande och kallar det en best of. Misstänker att han glorifierar sig själv på indica-sidan. Mitt grundråd när det gäller yoe-böcker är undvik.

  2. Sandra said,

    nej usch för dom svenska färgerna och textningen.
    och jag har inget emot att se jeff smith göra bruno och benny
    kram

  3. Sandra said,

    ja jag vet att jag framstår som en sourpuss varje gång nåt ska ges ut på svenska men ärligt talat lär er texta!! jag tycker mina egna skeva helvetica-pratbubblor är fula men inget går upp mot den där vidriga robot-handtextningen som svenska mainstream serier har haft ett tag nu.
    och ha lite smak när det gäller färger som inte skär sig så man blir blind.

    alltså jag är sån att jag kan tänka mig att köpa svenska versioner ändå även om dom har vissa försämringar. bara för att stödja i18n vilket jag tycker är både viktigt och mysigt. som t.ex. den något buggigt översatta pandemia som jag har istället för vanliga pandemic.
    men det betyder inte att jag inte kommer att klaga på dom
    kram

  4. Simon said,

    Jag håller med dig om att textningen definitivt är ett stort plus för den amerikanska utgåvan; originaltextningen av Barks serier är en av mina favorittextningar med dess underbart stil. Men den hade å andra sidan den amerikanska boken haft oavsett om man använt originalserierna eller en ny färgläggning.

    Den svenska färgläggningen tycker jag som sagt är acceptabel. Den är inte den mest personliga (se t ex Brunos filt på bilderna), men tyvärr är den amerikanska ibland riktigt dålig, både vad gäller färgsinnet och vad gäller färgval där det slarvas, som i en episod där texten uttryckligen säger att en kappa är blå medan den är färglagd röd (en tjur som är färgblind och blir arg då den ser blått, men den poängen försvinner i o m slarvet).

    Så ingen av utgåvorna är perfekt, men jag blev mest besviken på den amerikanska :-(

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 172 andra följare