Cinebook, del 1

5 januari, 2010 at 02:06 (Europeiska serier) (, , , , )

Jag har skrivit om en del av det engelska förlaget Cinebooks utgivning förut, som Orbital, Aldebaran/Betelgeuse, och nya Blake och Mortimer-serier. De ger också ut en hel del annat, främst franska serier, och för några veckor sedan gjorde jag slag i saken och beställde åtminstone en volym av varje serie de gav ut som verkade dräglig. Jag hoppade över sånt som redan finns på svenska, som Blårockarna och Lucky Luke; jag ville helt sonika se om det fanns några mer godbitar i deras utgivning. Dessutom innebär det att ni slipper läsa igenom serierna och istället kan läsa vad jag tyckte om dem ;-)

Så, inga längre recensioner utan bara korta diton. Det blir flera under de närmaste dagarna, men jag kommer nog varva dem med lite andra recensioner också!

Insiders: Manus Bartoll, teckningar Garreta. Här är det politiska intriger som gäller, med tonvikt på terrorism, internationell vapensmuggling, och realism. Huvudrollen innehas av Najah, en kvinna som under sin uppväxt tränats i att bli den bästa agenten som finns. Lite förräderi hit, lite misslyckad kärlek dit, och hon hamnar som enda agenten i en underrättelseorganisation som lyder direkt under den amerikanske presidenten, med uppdrag att bevara freden.

Det är inte så värst originellt, och de träiga teckningarna gör inte serien bättre (av någon mystisk anledning ser alla personer som föreställer någon som skulle kunna finnas på riktigt, som exempelvis presidenten, ut som om de vore kalkerade från foton, men alltså inte foton av en existerande president…). Dessutom verkar det som om det är en serie utan egentliga avslutningar; den volym som Cinebook gett ut avslutas med forts. följer, och det finns en drös volymer till på franska. Betyg: Bara för den som seriöst älskar realistiska (eller snarare, som låtsas att de är realistiska) serier om liknande teman, och som inte kräver ett emotionellt innehåll.

Alpha: Manus Renard, teckningar Jigounov. Här fortsätter vi i samma bransch, dvs internationella politiska intriger med pengar, vapen och underjordiska organisationer. Men det är snäppet bättre än Insiders på alla plan: Teckningarna vågar ibland vara just teckningar istället för ett misslyckat foto, manuset koncentrerar sig lite mer på protagonisterna istället för enbart på plotten, och historien är mer fokuserad och intressant att följa (det är inte alls uppenbart vad som pågår; mer och mer avslöjas för läsaren i samma takt som personerna upptäcker vem som står bakom vad).

Men därmed inte sagt att det är en riktigt bra serie; det är bara det att Insiders var riktigt usel och därför blev det lite av en lättnad att läsa Alpha som åtminstone har en viss grundkvalité. Dock, samma sak som för Insiders i ett avseende: Forts. följer gäller också här. Betyg: Skulle vara OK i typ Agent X9.

Lady S.: Manus Van Hamme, teckningar Aymond. Tripp, trapp, trull. Samma ingredienser återigen, men ännu ett steg mot en ren serie snarare än (dåligt) fotoreportage. Och jag föredrar definitivt Aymonds teckningar framför de tidigare nämnda, även om de bara är i mycket traditionell fransk äventyrsseriestil utan några extravaganser.

Om både Insiders och Alpha lika väl kunde vara böcker (eller filmer, för den delen) är det ingen tvekan om att det är en serie man läser när man slår upp Lady S.. Det är inte så underligt med tanke på att Van Hamme har skrivit travar med serier förut; ingen av dem är väl egentligen riktigt bra, men de är alla kompetent skrivna. Och det gäller också Lady S., med en än starkare fokus på huvudpersonen (lite grann åt Najah i Insiders har Lady S. också en bakgrund av det mer tvivelaktiga slaget, med föräldrar som mördades av rysk underrättelsetjänst varpå hon sedan levde som mästertjuv några unga år). Utan att vara knuten till någon organisation hjälper hon sin adoptivpappa i hans jobb som amerikansk diplomat, och blir givetvis tvungen att utnyttja sina mer olagliga kunskaper.

Det är en rätt enkel serie men den fungerar; manuset är inte originellt och inte alls lika spännande som det i Alpha, men å andra sidan flyter det på bra; Van Hamme är definitivt en mer van seriemanusförfattare än Renard, som dock har en intressantare grundhistoria. Och, glädjande nog, även om det finns fler volymer på franska är den första på engelska avslutad i sig! Betyg: Skulle definitivt passa bra i typ Agent X9.

Det får räcka för idag; uppriktigt sagt smälte alla de ovannämnda serierna ihop en smula, med deras snarlika innehåll. I nästa Cinebook-omgång blir det några serier för de yngre, och istället för internationell politik blir det rugby, trollerier med mera :-)

Direktlänk 4 kommentarer

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 170 andra följare