Onward Towards Our Noble Deaths

16 maj, 2011 at 19:29 (Manga) (, , )

Karikatyr-stilen som nästan hela boken består av

Efter alla charmiga serier på SPX blir det nu någonting så långt från charm som man kan komma: Onward Towards Our Noble Deaths av Shigeru Mizuki, en dokumanga skriven 1973 men som utspelar sig under slutfasen av andra världskriget. Det är verkliga händelser som bildar bakgrunden till den här hemska serien som följer en japansk trupp in i döden, precis som titeln utlovat.

Men så värst nobel är inte döden (om den någonsin är det); istället är det den extremt rigida hierarkin inom den japanska armén där man aldrig får förlora ansiktet som visar sin värsta sida. Pennalism och meningslösa uppdrag som måste genomföras oavsett om de kan tänkas göra någon nytta eller ej är ordningen för dagen, och innan boken är slut leder det hela till en katastrof (givetvis).

Mizuki var själv med om mycket av det som skildras här och det märks att han lagt ner mycket av sina egna känslor i serien. Det är bitvis rejält obehagligt, och jag kom att tänka på andra liknande skildringar av det meningslösa offrandet av soldater för att undvika en prestigeförlust, som Kubricks Ärans väg. De meniga soldaterna har inget val: Antingen gör de som de blir tillsagda och blir dödade av fienden, eller så vägrar de att lyda order och blir istället dödade/torterade av sina egna. Så att det är en serie med ett budskap jag bara kan instämma i är självklart.

Men tyvärr är inte OTOND en fullträff som serie betraktat. Teckningarna som växlar mellan extremt simpla karikatyrer och närmast fotorealistiska bakgrunder / människor gör att personerna i serien är för abstrakta för att deras öden ska gripa tag i mig. Den här serien vars handling fullkomligt skriker efter ett känslomässigt engagemang har samtidigt ett utförande som omöjliggör för mig att personligen bry mig om de stackars offren. Det kan vara ett medvetet drag för att jag ska bli upprörd över felet i systemet snarare än att bli ledsen/arg över hur Maruyama behandlas, men jag tycker att det slår fel.

Den betydligt ovanligare realistiska stilen

Därmed inte sagt att det är en dålig serie, bara att jag skulle vilja tycka om den mer än jag gör. Nu är den intellektuellt lyckad men emotionellt mindre bra, och jag misstänker att jag skulle föredragit det omvända. Men trots det är det en serie jag är glad över att den har blivit översatt, och trenden på sista tiden med att det är färre serier som översätts från japanska men med betydligt högra kvalité fortsätter i och med denna klassikers översättning :-)

PS. Läs inte förordet innan ni läser serien om ni vill undvika spoilers; som så ofta förr lyckas man i förordet beskriva precis vad som ska hända i serien. Så serien först, förord sist! DS.

Direktlänk 5 kommentarer

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 170 andra följare