Amend gör det själv: Foxtrot på din iPad

16 april, 2012 at 23:32 (Dagspresserier) (, , )

Dags för en av de fåtaliga nyhetsnotiserna här, men eftersom den har att göra med digitala serier som jag skrivit om förut så tycker jag det passar bra: Bill Amend, mannen bakom Foxtrot, har precis bestämt sig för att självpublicera samlingar med serien. Det som gör det ovanligt är att det är en icke-digital serie som dessutom är en av de mest framgångsrika de senaste decennierna, och Amend hoppar helt över att gå via något av de vanliga förlagen. Jag misstänker att det här är något vi kommer att få se mer av de närmaste åren; varför låta förlagen ta merparten av intäkterna om man inte behöver dem? För en som Amend som redan är känd är det givetvis lättare, men med tanke på de framgångsrika webbserierna som finns nuförtiden tror jag nog att förlagen känner sig oroliga.

För närvarande finns Foxtrot bara att köpa till iPaden, men Amend halvt lovar att samlingarna ska dyka upp på andra plattformar i framtiden. En trevlig detalj är dock att i och med att iBooks (Apples eboksbutik) är internationell så går det alldeles utmärkt att köpa samlingarna här i Sverige också, och av någon anledning är det till och med billigare (9 SEK jämfört med 1,99 USD för en samling med 100 strippar). Stripparna är högupplösta så det ser alldeles perfekt ut på den nya iPaden, men jag tror nog att det ser bra ut på de äldre versionerna också. Nördig som jag är skulle jag förstås gärna sett att samlingarna var kronologiska istället för urvalsbaserade, men det kanske kommer sådana också om experimentet går bra :-)

Direktlänk 7 kommentarer

1 brutet löfte, 1 business as usual, 1 avslutning: Sigge, Dilbert och Foxtrot

4 december, 2009 at 13:17 (Dagspresserier) (, , )

Det var några dagar sedan jag recenserade någonting här; jag har läst ganska flitigt men haft ont om tid att skriva. Så idag blir det tre böcker i ett svep för att komma ifatt, men eftersom de är så lika varandra blir det ett ganska kort inlägg iallafall :?

Löftet: När jag skrev om Jim Toomeys Sigges lagun förra gången nämnde jag att serien känts avslagen rätt länge nu. Den är drivet gjord, men att den går på tomgång och lika väl kunde skrivas av en dator som slumpar fram situationer från tidigare strippar har varit smärtsamt uppenbart i flera år. Därför hade jag tänkt mig att sluta köpa den, men nu har jag alltså trots det läst den fjortonde samlingen också, Confessions of a Swinging Single Sea Turtle. Och på frågan ‘Varför?’ har jag inget bra svar, förutom att när jag beställde de andra böckerna jag skriver om idag poppade den här upp på rekommendationslistan, och den var ju så billig, och jag hade ju läst de tidigare, och så vidare… Läsupplevelsen var precis som förra gången, det vill säga ett nästan OK tidsfördriv. Men för att fortsätta med falukorvsliknelsen från förra gången är det definitivt Lidl som jag kommer att tänka på snarare än Scans Deli-Falu.

Business: Över till någonting bättre, nämligen den trettiotredje samlingen av Dilbert, 14 Years of Loyal Service in a Fabric-Covered Box. Inte för att  Scott Adams är mer originell än Jim Toomey, men hans skämt är tusan så mycket roligare, och i och med att Dilbert ständigt är uppdaterad med det senaste inom management-teorier och ekonomi finns det ändå en känsla av utveckling i serien. Karaktärerna är förstås lika endimensionella som alltid, men omständigheterna runt dem förändras ibland. Att kontorsarbetet alltid fortsätter i exakt samma trista lunk oavsett vilka buzzord chefen använder hör serien till. Jag skulle säga att Dilbert är en serie som nio dagar av tio ansluter sig till serier som Sigges lagun i att dess lockelse består av tryggheten att idag är allting likadant som igår, men den tionde dagen är den genuint rolig.

Och avslutningsvis avslutningen: Bill Amends Foxtrot avslutade sin dagliga version 31:a december 2006, men eftersom jag köpt serien i de större samlingarna är det inte förrän nu som jag kunnat läst de sista stripparna i Wrapped-Up Foxtrot: A Treasury with the Final Daily Strips. Som en repig LP-skiva skulle jag nu kunna skriva en längre text om hur Foxtrot från en bra start långsamt gått ner sig i träsket med evigt upprepade teman och karaktärer som fastnar i sin egen kliché, där serien bara glimtvis lyser upp. Men jag tänker faktiskt strunta i det och istället konstatera att under de nästan nitton år Amend producerade en daglig stripp åstadkom han en huvudsakligen underhållande serie. Den hade kanske kunnat bli ännu bättre om han vågat satsa lite högre (Peters flickvän Denise och Jasons klasskamrat Eileen skulle kunna ha utnyttjats mer), men i jämförelse med de mesta andra serierna idag stod han sig gott i konkurrensen. Det som gjorde att den höjde sig över andra serier om en vardaglig familj var förstås Jason, framförallt när han visade upp sidor som inte bara demonstrerade hur smart han var.

Jag kommer inte sakna Foxtrot eftersom det känns somom Amend hade gett oss läsare allt han kunde redan, utan istället bara konstatera att en av de bättre serierna de senaste  decennierna har avslutats. Söndagsversionen gör han fortfarande, men med bara en stripp / vecka (för hans söndagssidor är bara en dagsstripp i något större format) finns det nu inte längre ens antydan av intressantare personlighetsskildringar; det raka skämtet är allt som gäller i fortsättningen.

Direktlänk 1 kommentar

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 179 andra följare