Smått & Gott: Kick-Ass 3

11 september, 2014 at 20:50 (Superhjältar) (, , , )

Kick-Ass 3 08 - cover

I förra Smått & Gott nämnde jag att boken ifråga (Walt Before Skeezix) inte precis var liten och inte så himla god heller. Mark Millar (manus) och John Romita Jrs (layouter/skisser) avslutande miniserie Kick-Ass 3, om den alldeles vanliga pojken Dave Lizewski som får för sig att försöka bli en superhjälte på riktigt, är däremot rätt liten med bara åtta nummer, men god är den baske mig inte alls!

Vilket inte lär förvåna någon som läst den här bloggen ett tag; Mark Millar har jag väldigt svårt för, även om den första mini-serien om Kick-Ass hade en hel del poänger. Extremt våldsamt är det som vanligt, även om jag i ärlighetens namn ska säga att det var lite mindre blod som skvätte den här gången. Det kan dock bero på att Hit Girl mestadels sitter i fängelse den här gången och därför inte kan släppa lös som hon brukar.

Det är helt klart hon som har blivit både Millars och läsarnas stora favorit från serien, och jag kan på sitt sätt förstå att en liten flicka som är extremt skicklig på att slåss/döda och som svär ohyggligt blivit populär. Det jag har svårt för är det alldeles för stora sadistiska inslaget som är så vanligt i Millars serier, och som Kick-Ass 3 givetvis också innehåller. Plus att Millar har en olycklig förkärlek för att peppra sina serier med scener som kanske ser coola ut men som inte har någon som helst täckning i handlingen.

Kick-Ass 3 - Hit Girl

Med andra ord inga överraskningar vad gäller manuset, och teckningarna precis som i Kick-Ass 2 och Hit Girl-miniserien ibland tydligt slarviga. Fortfarande är teckningarna ett positivt inslag i serien, men ändå.

Fast det ska jag säga till Millars förtjänst: Han avslutar faktiskt serien här, och lyckas till och med knyta igen säcken relativt elegant. Det ska han ha beröm för för det händer verkligen inte alltid när en serie på samma sätt som Kick-Ass plötsligt blir en enorm succé, då det istället blir uppföljare på uppföljare tills alla har storknat.

Men det säger jag bara en gång, om det dyker upp fler miniserier med Kick-Ass i framtiden så blir Millar av med den lilla guldstjärnan han fick här!

Direktlänk 2 kommentarer

Blänkare 2: Hit-Girl

24 mars, 2013 at 15:23 (Superhjältar) (, , , )

Hit-Girl 1 cover

Jag gillade serien Kick-Ass när den kom; den var ett lyckat försök i genren ”Tänk om någon tog superhjältar på allvar”. Och det trots att Mark Millar skrivit den, en författare som så gott som alltid får mig att bli uppriktigt arg när jag läser honom pga hans närmast våldspornografiska serier.

Kick-Ass 2 var däremot en flopp som fick mig att tro att det var en lycklig slump att den första serien blev så bra den ändå blev, för i 2:an visade Millar upp sina vanliga sidor istället, och det som från början närmast var en elak kritik mot superhjältar blev hastigt och inte alls särskilt lustigt en alldeles vanlig Millar-superhjälteserie som frossar i våld. Liiite mindre våld än vanligt eftersom karaktärerna inte har några riktiga superkrafter och därför inte kan orsaka lika mycket skada som brukligt är hos Millar, men det var allt.

Och nu finns det alltså en mini-serie med Hit-Girl i huvudrollen som utspelar sig mellan Kick-Ass 1 & 2.

Handlingen knyter samman de tidigare serierna så att man som läsare ska få reda på vad som hänt innan 2:an börjar, med Hit-Girl, Kick-Ass och deras ”fiender”. Givetvis är det otroligt våldsamt eftersom Hit-Girl har huvudrollen och hon är lika effektiv på att döda som någonsin exempelvis Punisher, sin ringa ålder till trots.

Hit Girl - Mord

Den antydan till intressantare handling som skymtar till utspelar sig i Hit-Girls dagliga liv: Hon vet inte hur man ska uppföra sig i skolan tillsammans med jämnåriga efter sin ovanliga uppfostran, och hennes adoptiv-pappa oroar sig för att hon ska fortsätta sitt superhjälteliv i hemlighet. Men eftersom det är Millar vi talar om så tappas de här inslagen bort för att göra plats för de mycket viktigare sidorna som skildrar alla uppfinningsrika sätt man kan döda en människa på som Hit-Girl lärt sig av sin döde pappa.

Skräp? Jo, nog är det det. Teckningarna är riktigt bra, men manuset är upprörande uselt. Egentligen är det inte så mycket som skulle behöva förändras för att göra det till en bra serie (och detsamma gäller många andra Millar-serier); han har idéer som kan vara intressanta, men han är förtvivlat usel på att utnyttja dem. Men om man gillade Kick-Ass 2 så kan man definitivt läsa den här serien med; mer av detsamma och av ungefär samma kvalité.

Nu: Ut i solen! Och sen kanske någon blänkare till ikväll/imorgon :-)

Direktlänk 2 kommentarer

Kick-Ass 2: Suck!

4 april, 2012 at 21:44 (Superhjältar) (, , , )

Omslaget till Kick-Ass 2s tidning nr 1; som alla ungdomar/barn i serien saknar Kick-Ass helt och hållet höfter :-)

Ja, vad ska jag säga? Jag antar att jag får skylla mig själv: Att läsa Mark Millar vet jag ju är plågsamt efter att ha gett mig på hans serier alltför många gånger. Men nu är det trots allt så att Kick-Ass, hans serie gjord tillsammans med John Romita Jr., hade en del poänger. Förvisso var mycket av förtjänsten Romitas, med tanke på de väldigt snygga teckningarna, men även manuset hade sina ljusa stunder. Visst var det som alltid med Millar ett frossande i våld, men för en gångs skull balanserades det av en viss empati för personerna i serien, och dessutom var idén med en realistisk superhjälte, där realism innebar en kille som klär ut sig i trikåer och börjar bråka med ligister inte så dum.

Nu är det dock frågan om uppföljaren, Kick-Ass 2, och i och med den bevisar Millar igen att han är en suveränt trist serieskapare; inte ens när han gör en fortsättning på sin egen serie blir det bra. Jag hade nog trott att hans massakrerande av andras serier som han tagit över, typ Ellis The Authority (länkad till härovan), till en del berodde på prestationsångest, men här visar han att det inte är det som är problemet. Jag har nämnt förut att han ibland har helt OK grundidéer men att han (nästan alltid) är oförmögen att utnyttja dem på ett bra sätt. I och med Kick-Ass första del var allt krut bränt, så del 2 består bara av extra allt: Mer våld, mer superhjältar, mer svordomar, mer våldtäkter :-(

Skillnad mot valfri annan Millar-serie: Nada.

Det känns helt enkelt väldigt trött och meningslöst. Det som förut kändes åtminstone lite fräscht är nu utraderat i och med att den glädje som trots allt fanns i den första ersatts av att allt går åt helvete för alla inblandade i en typiskt Millar-nihilism , och vad värre är så har hela tanken med en realistisk (nåja) serie försvunnit. Till den redan förut misstänkt klassiskt superhjälteartade Hit Girl (som jag delvis gillar men som samtidigt kändes malplacerad i första delen, med tanke på att det inte är någon egentlig skillnad på henne och en karaktär som Frank Millers Elektra) ansluter nu exempelvis en gigantisk rysk kvinnlig livvakt som hade kunnat vara med i vilken Punisher-serie som helst. När sen hela New York hyllar superhjältegruppen som Kick-Ass är med i, till polisens förtrytelse, är förvandlingen klar: Kick-Ass 2 är inte på något sätt längre ens en på ytan subversiv superhjälteserie utan bara en i mängden, skriven av en Mark Millar i gammal dålig form. Kanske är det bara mitt missnöje som gör det, men jag tycker inte heller Romita är lika bra här. Jag saknar de precisa teckningarna, och i och med att handlingen här har betydligt mindre glimt i ögat så känns det ibland rentav konstigt med de gummiartade figurerna som är så typiska för Kick-Ass.

Så även om man som jag tyckte att Kick-Ass inte var så dum, framförallt med tanke på att Millar var inblandad, så rekommenderar jag att man inte läser Kick-Ass 2. Den utlovade Kick-Ass 3 vill jag helst inte tänka på.

Direktlänk 12 kommentarer

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 169 andra följare