Synd på så (ibland) rara ärtor

Postat den
  • Dagens ämne: Carlos Trillo, argentinsk serieförfattare, ofta i samarbete med riktigt bra tecknare
  • Aktuellt objekt: Spaghetti Bros volym 2, tecknad av Mandrafina, och lite Chica volym 2, tecknad av Bernet
  • Problem: Trillos vanliga problem; se nedan

Trillo har jobbat i seriebranschen länge, och hans serier ligger lite i gränslandet mellan mainstream och independent (beroende på var serierna publiceras; det som är mainstream i ett land kan vara independent i ett annat). Det gör att så pass olika förlag som Dark Horse, NBM och Epix gett ut hans böcker, och att han dykt upp i så gott som alla mer långvariga serieantologier som Heavy Metal med flera.

SB är hans berättelse om en italiensk syskonskara i gangstertidens USA. Det är inte så dumt upplagt; istället för en längre berättelse är det kortare episoder, runt tio sidor vardera, som skildrar gangsterbossen, filmstjärnan, polisen, prästen och hemmafrun. Det påminner lite grann om Torpedo, både i upplägg och berättarstil, som också utspelar sig i samma miljöer. Teckningarna passar bra till manus, och det är kompetent gjort. Men (det märktes att ett ”Men” var på väg skulle jag tro) Trillo har alltid dragits med vissa problem som gjort att jag har svårt att helt svälja hans historier.

För det första så är han mycket sällan originell. Se på listan över vad syskonens liv har utvecklat sig till, och det är svårt att komma på några yrken som skulle varit mer självklara. Och givetvis visar det sig snart att alla syskonen (och deras familjer) har mörka hemligheter: Prästen har lätt för våldsamma vredesutbrott, hemmafrun extraknäcker som kombinerad prostituerad och yrkesmördare, och så vidare. Det här är andra volymen men fler är på väg, och jag misstänker att historien inte håller för så pass många sidor.

För det andra, men utan tvekan viktigaste, så har Trillo tyvärr mycket starka drag av misogyni. I så gott som alla hans serier är det gott om sex, vilket i sig är helt OK, men sexet är nästan alltid förknippat med våld mot och förnedring av kvinnan.

Chica

Chica

Det är inte alltför illa i SB (hittills…), men i hans mer uttalat erotiska serier, som Chica, som precis kom ut med sin andra volym på NBM, utsökt tecknad av Bernet, är det däremot smått katastrofalt. I Chica försöker Trillo visserligen dölja det med humor men det fungerar helt enkelt inte, framförallt i den andra volymen; det blir bara obehagligt.

Ibland, men alldeles för sällan, lyckas Trillo hålla sig på den rätta sidan. Den bästa längre serie av honom jag läst är utan tvekan Fristen som gavs ut i en Pox Special här i Sverige då det begav sig. Den är tecknad av Altuna, ytterligare en av de starka tecknarna som Trillo ofta får tag på, och trots att sex och våld är huvudtemat även här fungerar det riktigt bra. Det som räddar boken från Trillos vanliga svagheter är dels att Altunas teckningar lyckas få ner science fiction-historien till jorden, och dels att världen som skildras är en deprimerande, rå efter-katastrofen-civilisation, och då blir obehagligheterna mer realistiska. Och kanske allra mest för att det här finns ett hoppfullt budskap, där sex, och i förlängningen omtanke och vänlighet, trots allt är det enda hopp som finns kvar.

Det finns kvalitéer i många av Trillos serier, men problemet är att alltsom oftast döljs dessa av hans svagare sidor, och ibland blir de sistnämnda så uppenbara att det är svårt att läsa honom alls.

Ett svar »

  1. Ping: Tuff grabb i lyxförpackning: Torpedo « Simon säger

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s