Potential

Postat den

Dagens ämne: Potential av Ariel Schrag, en självbiografisk bok som får åtminstone mig att bli smått avundsjuk (men inte missunnsam!) på Schrag. Inte för att hennes liv skildras som ett paradis, men för att det är så imponerande hur boken tillkom.

Awkward

Awkward

När hon gick på high school skrev hon ett album varje sommar, som skildrade året som gått; Potential skildrar det tredje året, medan Awkward och Definition täcker de två första (snart kommer den sista delen, Likewise, och det var när jag läste om den som jag plockade fram Potential ur hyllan). Och jag tror det är yttersta få personer som i den åldern lyckas genomföra ett projekt av den här storleksordningen (Potential väger in på 232 sidor), och dessutom göra det så bra som hon.

Så, vad händer då med Schrag under året? Ungefär det man kan misstänka med tanke på att det är en tonåring: Kärleksdramor. Eller för att vara tydligare: Kärleksdramor. Alla kvinnor hon möter är av intresse (i början av året är hon uttalat bi, men hon inser snart att det bara var av rädsla för att sticka ut alltför mycket som hon inte erkänt för sig själv att killar blir hon faktiskt inte kär i), och när hon väl kärar ner sig så är det rejält. Framförallt i början går det med en hiskelig fart, och det är lite ADHD över berättelsen (på ett roligt sätt), men det lugnar ner sig allteftersom.

Definition

Definition

Hon hinner också med att bli av med oskulden; hon tycker inte riktigt att lesbiskt sex räknas för det ändamålet, så hon kommer överens med en killkompis att de ska göra det tillsammans första gången (och enda gången eftersom hennes flickvän visserligen har förståelse för hennes önskan, men att en gång med en kille får vara nog).

Potential

Potential

Visserligen hinner hon inte riktigt klara av saken innan hon fyller sjutton (det är hennes deadline eftersom det låter patetiskt med en sjuttonårig oskuld) eftersom hennes ideliga koll av klockan gör att killen tappar lusten, men några timmar för sent blir det ändå av. Hurra!

Och sen bär det ner i den bottenlösa depressionen när det inte fungerar med flickvännen, men Schrag lyckas hela tiden förmedla den dubbla bilden av att det visserligen verkligen är på allvar för henne själv, men det kommer ändå att gå över; de flesta tonåringar har bra läkkött. Det är styvt skildrat, speciellt med tanke på att serien är skriven så nära inpå händelserna.

Schrag är inte världens skickligaste tecknare, men jag gillar hennes stil; den inbjuder till läsning. Potential är betydligt bättre tecknad än hennes tidigare serier (inte så konstigt med tanke på hennes ålder), och samma progression märks i boken själv: De sista sidorna är märkbart annorlunda än de första.

Och i april kommer som sagt den sista delen. 400 sidor är det, så det har tagit henne några år att bli klar med teckningarna även om manuset är klart sedan länge. Jag lär återkomma med en recension av den, så fort jag fått tag på den.

Likewise

Likewise

Ett svar »

  1. Ping: En lång, liten besvikelse: Likewise « Simon säger

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s