Ja, vad ska man säga…: Empowered

Postat den

Tredje inlägget i rad om serier jag inte visste ett dyft om, men som blev rekommenderade till mig (av Staffan, igen): Empowered 1 av Adam Warren, antagligen mest känd som en av de allra första amerikanska tecknarna som försökte sig på att göra amerikansk manga, det vill säga serier i den japanska stilen. Empowered är däremot åtminstone på ytan så amerikansk en serie bara kan vara: En superhjälteserie. Men det är ytan det, och vad som döljer sig därunder är någonting annat…

Empowered visar sig vara en skum blandning av superhjältar, T&A&bondage, humor, och tydliga mangainfluenser, framförallt i hur karaktärerna skildras. Men låt oss ta de olika delarna en i taget:

  • Superhjältar: Varenda kotte som dyker upp i serien är antingen en superhjälte själv eller jobbar tillsammans med en dito (som skurkaktig medarbetare, sidekick el.dyl.). Huvudperson själv, Empowered, är en i praktiken mycket misslyckad superhjälte som trots det ingår i ett riktigt superhjälteteam, men de andra behandlar henne som ett skämt. Med tanke på att varenda skurk lyckas fånga henne och därmed kräver en räddningsinsats från de andra har de kanske inte helt fel. Men trots det är hon populär bland superhjältefansen och på internet på grund av
  • T&A&bondage: Inte nog med att hon alltid blir tillfångatagen; hon blir dessutom alltid bunden i diverse komprometterande ställningar. Detta, tillsammans med att hennes superkrafter kommer sig av hennes speciella dräkt som tyvärr bara fungerar om den är i närkontakt med huden och utan kläder utanpå och därmed är minst sagt avslöjande (intimrakning är ett måste) och dessutom går sönder för minsta lilla påverkan, gör att foton på henne är spridda överallt. Själv tycker hon det hela är extremt pinsamt, men ser sig ändå tvungen att göra sitt för att hjälpa världen. Det hela är som synes packat med
  • Humor: Den som letar efter spänning blandat med humor får leta någon annanstans för här är det humor för hela slanten som gäller. Men även om Warren driver med sina karaktärer är de ändå inte enbart karikatyrer, vilket leder in på inslaget av
  • Manga: I grund och botten gillar Warren personerna han skriver om. De må vara aldrig så löjliga, som den Cthulhu-liknande varelsen som är fångad i ett bälte och förvaras hemma hos Empowered, eller Ninjette som ser sig tvingad att vara en superskurk istället för hjälte eftersom hennes bröst inte är tillräckligt stora (en alldeles korrekt iakttagelse av Warren hur det ser ut i många superhjälteserier); Warren lyckas ändå ingjuta äkta känsla i dem, och det på samma sätt som många mangaserier lyckas med liknande ”omöjliga” uppgift i för övrigt tvivelaktiga serier. Empowered själv är sympatisk med hennes försök att övervinna alla de handikapp hon har, och att hon får tag på en riktigt gullig pojkvän är bra för serien; en pojkvän som utnyttjar henne hade fått serien att tippa över i misogyni, utan tvivel.

Utan att vara ett mästerverk lyckas Warren med någonting ganska fascinerande här: En och samma serie kan läsas både som en humoristisk bagatell med fan-service och tvivelaktig kvinnosyn, eller som en faktiskt riktigt smart drift med superhjältegenren. Och det är inte fråga om hur man väljer att tolka den: Den är två serier, samtidigt. Den som hävdar att det bara är en T&A-serie har absolut fel, men den som istället hävdar att den endast är en drift med T&A&superhjältar har lika klart fel. Och som en bonus är båda serierna klart skapliga i sin genre!

Vad gäller teckmingarna så är de egentligen rätt så söta, trots innehållet (återigen ett manga-drag, med kawaii teckningar oavsett innehåll). Warren har valt att inte tuscha sina skisser och inte heller färglägga dem; jag vet inte om det var rätt val eftersom jag sett för lite av hans serier när de är tuschade, men det gör att teckningarna känns levande och att de är personliga.

Jag misstänker starkt att när jag får syn på del 2 (det finns 5 volymer hittills) och känner för någonting lättsamt att läsa så kommer den att hamna i shoppingbagen 🙂

»

  1. Ping: Fortsättningar följer « Simon säger

  2. Ping: Årskrönika 2010: Bloggstatistik « Simon säger

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s