Syskonrivalitet: Touch (タッチ)

Postat den

Det blev ingen internetaccess på resan och därmed inga poster på en vecka, men nu är jag hemma och uppkopplad igen och på läshumör; en hel del spännande saker har dykt upp senaste tiden. Men först av allt en post om en riktigt bra serie jag läste under resan: Touch, en manga om 26 volymer av Mitsuru Adachi.

Det är en relativt gammal rackare som publicerades under första halvan av 80-talet, och det märks på stilen som påminner mycket om andra japanska serier från samma tid som Urusei Yatsura med flera. Jag var lite nyfiken när jag såg den i Japan senast eftersom jag gillar teckningarna i sin lite bastanta 80-talsstil, och det såg ut som om handlingen var en mix av shonen och shojo (dvs kärlek och relationer presenterade i en ramhandling av mer handfast slag än vad som är vanligt i shojo-serier) som jag också tyckt mycket om i serier som Maison Ikkoku och Kimagure Orange Road. När jag nu skulle ut och resa några veckor tog jag därför och letade reda på en scanlation av Touch som jag nu läst klart på min eboksläsare.

Vad jag fick mig till livs var en sportserie, närmare bestämt om high school baseball, där den emotionella delen handlar om ett triangeldrama mellan enäggstvillingarna Kazuya och Tatsuya, och deras kärlek till barndomskamraten Minami. Kazuya är den ojämförligt klarast lysande stjärnan av bröderna, framgångsrik både på basebollplanen och i klassrummet, medan Tatsuya undviker rampljuset och inte är särskilt bra på någonting.

Efter att ha läst de första volymerna tyckte jag att serien var underhållande men inte så originell; att Tatsuya skulle rycka upp sig och visa att han var väl så bra som Kazuya verkade förutbestämt, enligt alla regler för hur sådana här dramer ska fortlöpa. Med andra ord såg jag fram mot en trevlig stund men utan överraskningar.

Men så händer någonting: Efter sisådär 1000 sidor blir Kazuya påkörd av en lastbil och omkommer, vilket gör att Tatsuya och Minamis liv kompliceras rejält. Tatsuyas förhållande till sin brors framgångar blir kluvet: Å ena sidan vill han göra en uppryckning för att fullfölja de löften Kazuya lämnat efter sig om framgångar i världen, å andra sidan vill han nu ännu mindre än förut jämföras med honom. Minami, som trots att alla andra förutsatt att hon skulle gifta sig med Kazuya egentligen hela tiden föredragit Tatsuya, kan inte låta bli att försöka få Tatsuya att åtminstone delvis ta upp Kazuyas mantel.

Och de resterande cirka 4000 sidorna upptas av hur de två handskas med sina känslor för varandra och inte minst, känslorna för Kazuya. Eller, åtminstone de sidor som inte utspelar sig på basebollplanen, eller de delar där Adachi lägger till en del plotlinjer för att få serien att bli lite längre än den egentligen hade behövt, ett problem den delar med mycket annan framgångsrik manga. Men bortsett från de skönhetsfläckarna (dit jag även räknar den fanservice som finns, trots att den är mycket oskyldig jämfört med senare seriers) är det en mycket intressant serie som är väl värd att läsa. Adachi är en utmärkt skildrare av svårbeskrivna känslor, framförallt i skildringen av Tatsuyas kluvenhet.

Det var också fascinerande att se hur han presenterar den delen som handlar om sporten. Jämfört med nyare serier med sport som tema, till exempel Eyeshield 21 eller Rebound, är det en mycket mindre adrenalinstinn stil som gäller här. Visserligen finns det några osannolika vändningar i sista minuten, och även matcher som skildras in i minsta detalj, men alltsom oftast väljer Adachi att presentera matcherna på helt andra sätt: Ett enstaka ord vid ett senare tillfälle som avslöjar hur det gick; ett nedslag i matchen där den psykologiskt avgjordes; … Med andra ord är det långt från senare seriers rättframma skildringar, även om det är väl så spännande här med.

Vad gäller själva presentationen så är teckningarna aningen överdrivet komiska i början, men efter ett tag blir det mer styrsel på dem. Och Adachi visar när det behövs en fantastisk känsla för att fånga rörelse på papper, kanske mest tydligt i de korta sekvenserna där Minami tävlar i rytmisk gymnastik. Han är bra på rytm själv också; långa stycken är nästan ordlösa där bilderna bär fram de oftast undertryckta känslorna, för att sedan följas av mer rättfram action.

Fanöversättningen är lite si och så rent språkligt, men kärleksfullt gjord och eftersom det är föga troligt att Touch någonsin kommer ges ut på engelska (eller något annat språk jag behärskar) är jag tacksam för att det finns fans som lägger ner sin tid på sådant här; Touch är ett utmärkt exempel på att scanlations behövs. Det är inte ett omistligt mästerverk men däremot någonting som berikar serieutbudet på engelska med sin lite ovanliga vinkling av välkända teman.

touch

»

  1. Håkan / Wakuran

    Serien verkar vara en rätt stor klassiker inom Japan, har hört Simon Lundström snacka om den som en av de mest populära sportserierna.

    Baseboll är ju stort i USA, och det verkar inte som serien är så ”utpräglat japansk” med massa svåröversatta kulturella referenser, så det är synd att det inte finns någon officiell översättning.

    Gilla

  2. Jo, den verkar vara välkänd; syntes till i alla boklådor jag besökte, trots att den är relativt gammal, och när jag nämnt den för japanska vänner har de vetat vad jag pratat om. Men som sagt, tyvärr saknas officiell engelsk översättning.

    Men jag fick så pass mycket mersmak att jag redan laddat ner Adachis Miyuki, för att ha att läsa på nästa resa 🙂

    Gilla

  3. Håkan / Wakuran

    Nice.

    Det fanns åtminstone någon pocket med Adachi på engelska som hette Short Program, har jag för mig. Lånade den på Serieteket, förut. Välskrivna korta serier mest om romantik och relationer, som jag minns. Känns litet Takahashi-inspirerat, även om jag har rätt dålig koll på manga, och det väl fanns en hel del som tecknade likartat då runt 70-80-talet(?).

    Gilla

  4. Ping: Cross Game « Simon säger

  5. Ping: Cross Game | Serienytt.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s