Blä, och åter blä: Ennis Ghost Rider

Postat den

OK, det här var tråkigt men inte överraskande: Garth Ennis version av Ghost Rider är en fruktansvärt usel serie, i klass med hans Nick Fury. Den som följt den här bloggen vet nog att jag verkligen gillar Ennis i vanliga fall; även om inte alla är fullträffar brukar de åtminstone vara underhållande. Men i The Road to Damnation och Trail of Tears, två mini-serier om Ghost Rider och illustrerade av Clayton Crain, finns det egentligen ingenting att glädja sig åt. Jag misstänkte att det kunde vara så och därför dröjde det tills nu innan jag skaffade dem, dumt nog… För att specificera:

Manuset är pladdrigt och ofokuserat, framförallt i TRtD där vi får följa GR själv, en demon och en ängel (med sedvanlig ickeexisterande skillnad mellan de två senare som man är van vid i Ennis serier)  i deras jakt på en en annan demon som planerar att skapa helvetet på jorden / Texas. Som alltid hos Ennis är det våldsamt värre, men när det som här (och i Nick Fury) inte fungerar blir det bara obehagligt och plumpt. Hela boken är förunderligt osofistikerad, och det menar jag inte som en komplimang; handlingen har inte ens en antydan till finess. De tre jägarna tar helt sonika och åker till demonens tillhåll (slaktande det mesta på vägen), och när de är där fortsätter de slakten. The End. Jag vet inte vad Ennis tänkte på när han skrev det här, men jag antar att han fick bra betalt.

ToT är snäppet bättre, med en historia som iallafall försöker åstadkomma någonting. Jag misstänker att det beror på att boken utspelas under tiden efter amerikanska inbördeskriget, en miljö och tid som Ennis uppenbart är fascinerad av. Inte för att historien är mycket att hänga i julgranen, men det märks att författaren iallafall har använt huvudet och en liten del av hjärtat när den skrevs. Men Ghost Rider är en kapitalt ointressant person här med, och utan honom skulle det kanske blivit lite bättre.

Sorgligt nog är manuset inte det sämsta med serier; tecknaren Crain är en av de sämsta tecknarna jag sett på riktigt länge. Jag är inte överdrivet förtjust i amatörmässiga serier à la de värre i Galago, men när någon som Crain här försöker sig på att göra serier i den målade stilen men helt saknar talang blir det riktigt, riktigt illa. Människorna ser ut som om de vore tagna ur ett halvdant tv-spel, layouterna är förvirrade, och färgerna är så murriga och oklara att det ofta är stört omöjligt att se vad som försiggår. Han slår nog till och med en av mina favoritexempel på usla serietecknare, Segrelles, när det gäller att teckna stelt (men Segrelles är fortfarande träigare generellt sett).

Action tecknad av icke-actionkunnig tecknare...

Med tanke på hur mycket jag brukar tycka om Ennis, lite på mig när jag säger att ni *inte* ska läsa de här serierna, även om ni skulle få dem gratis.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s