Årskrönika 2012: Serierna

Postat den

En dag kvar på året är det, men jag tror nog att jag ska kunna sammanfatta serieåret 2012 som jag upplevt det ändå 🙂

För att få en överblick tog jag och skummade igenom vilka serier jag skrivit om; jag skriver inte om allt jag läser men så gott som alltid om det är någonting jag tycker är intressant, så det var en bra påminnelse om vad som varit. Och vad jag insåg var att det var ett bra år, utan tvekan, med många serier jag verkligen gillade. Ett urval av de jag minns mest:

  • Scalped: Vertigos bästa titel på mycket länge var en hårdför skildring av livet på ett indianreservat i dagens USA. Jag var helt knockad efter att ha läst de 45 första numren; avslutningen var inte riktigt lika bra men ändå fantastisk. Måste-läsning.
  • Salvatore: De Crécys mycket besynnerliga serie om hunden Salvatores jakt på sin stora kärlek Julie har bara blivit bättre ju mer jag tänkt på den. Den bisarra världen, grisfamiljen, den minimala revisorn; en underbart fantasifull serie som jag verkligen hoppas det kommer mera av.
  • The Legend of Strongest Man Kurosawa: Visst var jag nyfiken på Fukumotos serier efter att ha sett de utmärkta animeerna baserade på hans serier, men jag var inte beredd på hur bra TLoSMK skulle visa sig vara. Den ser inte mycket ut för världen, med sina krattiga teckningar och plötsliga hopp i känslorna, men den har mer hjärta och energi än så gott som allting annat man kan läsa. Tillsammans med Scalped den serie som mest överraskade mig i år.
  • Koma: Precis som de senaste åren har det kommit många bra barnserier av det fantasifulla slaget i år, men franska Koma överträffar alla andra. Förutom Peeters extremt suggestiva teckningar lyckas Wazem skriva en serie som börjar som en klassisk saga men avslutas som en berättelse om världen och vad den är, där båda delarna är lika bra. Rörande, rolig, skrämmande, filosofisk; Koma har allt.
  • Drama: Om Koma var etta vad gäller barnserier av det fantastiska slaget så är Telgemeiers Drama den bästa vardagsrealistiska. En mycket enkel men väldigt effektiv historia om en teateruppsättning som var ett rent nöje att läsa.
  • GTO – The Early Years: Den andra mangan på listan påminner en hel del om den första: Halvdant tecknad med gigantiska känslor. Men där Kurosawa innehåller ångest och humor koncentrerar sig GTO på kärlek och humor; valpig tonårskärlek har sällan skildrats bättre än i GTO. Precis som Kurosawa är det här en serie som kanske inte objektivt sett är bland de bättre, men det är en serie som går rakt in i mitt hjärta.

Det finns många fler jag skulle vilja nämna men jag tänkte hålla listan kort till de som tilltalade mig allra mest rent känslomässigt, dvs de som jag spontant tyckt mest om både när jag läste dem och såhär i efterhand.

Sverige då? Som synas var det inga svenska serier som kvalade in på min personliga topplista, men jag skulle ändå säga att det var ett bra år. Serier som Juni, Smålands mörker, Frances och Drivgods var alla mycket bra, och sen har vi alla talanger som trängs i Utopi. Så jag är inte orolig för återväxten, den ser finfin ut, även om den riktiga fullträffen saknades i år.

Vad gäller till svenska översatta serier var 2012 ungefär som 2011: De små förlagen som Apart, Kolik och Wibom Books står för ljusglimtarna medan till exempel Egmont är mycket försiktiga med vad de ger ut. Läget är alls inte becksvart och betydligt bättre än för några år sedan, men det är också långt från toppåren i slutet av 80- och början av 90-talet.

Sen finns det några trender för mig personligen, dvs saker som jag lagt märke till i min läsning:

  • Engelska förlag är intressantare än någonsin, med SelfMadeHero som det bästa exemplet. Förut har engelsk serieutgivning varit väldigt ointressant, med 2000AD och enstaka undergroundtitlar från Knockabout men nu finns det flera förlag som både ger ut nya brittiska serier och översätter från till exempel franska. Mycket roligt!
  • Det har blivit en hel del sport-manga det här året för mig. Mest givetvis från Mitsuru Adachi med hans utmärkta baseboll-serier där Cross Game blev den första att officiellt översättas till engelska, men även underhållande serier som Eyeshield 21 har roat. Plus att redan nämnda Fukumoto på sitt sätt kan klassas som sport-manga han med, med tanke på hur tävlingsinriktade hans serier är.
  • Europeiska scanlations har det också blivit en hel del av. Jag är fortfarande lätt deprimerad över hur många usla franska actionserier som översätts av fans med tveksam smak (Förlåt! Jag är egentligen glad över ert arbete men skulle så gärna se andra serier istället!) men det finns också riktigt bra serier här, som de drömska serierna Beautiful Death och Le Grand Mort som definitivt var bland årets läsupplevelser för min del. Framförallt är det dock roligt att se hur mycket som ”ges ut”!
  • Det finns många intressanta svenska bokbloggar som jag förut missat som också tar upp serier som en naturlig del av sitt innehåll. Jag har fått många bra tips på böcker från dem (som Kelly Links Pretty Monsters, den bok jag tyckt mest om i år) men också en del givande idéutbyten om serier. Boktradition, In Another Library, Schitzo-Cookie’s Bokblogg, thecuriosecaseofthebooks är några av dem, men det finns flera.

Det var det; mitt serieår 2012. Vi ses 2013 där den första posten lär bli den årliga genomgången av bloggstatistik 🙂

»

  1. Frances kan mycket väl vara den bästa serien som hittills kommit ut ever, men den var definitivt årets topp, där den regererar rätt ensam.

    Gilla

  2. Vad mer har jag tyckt om… jag brukar gilla X-delen av Marvelutgivningen men i år var det lite botten, efter avhopp från stjärnorna Fraction, Carey och Wells. Ja jag vet inte. Ingen Yotsuba& kom det heller. 2012—ett depp-år!

    Gilla

  3. Å andra sidan började ju Frances-utgivningen förut; den är o-ny.

    Gilla

  4. Drama och Koma är jag supersugen på, nån av dem kommer helt klart med i nästa beställning =)

    Gilla

  5. @Sandra: Jodå, Yotsuba&! 11 kom ut så ingen anledning deppa över 2012 🙂 Säg bara till om du vill låna den när vi ses!

    @Miriam: Hoppas du gillar dem! Jag är löjligt svag för Koma, men Drama var mer en smygare som jag märkt efteråt att jag gillar väldigt mycket. Den är en så enkel och oansenlig serie men ändå väldigt bra. Och om de inte kommer med i beställningen kanske du kan få ngt bibliotek att beställa dem, med mkt övertalning 🙂

    Gilla

  6. yotsuba inte din favorit för iår?!? den blippade inte ens

    Gilla

  7. Yotsuba är alltid en favorit men jag tänkte att jag bara skulle ta upp för mig nya eller under året avslutade serier, som Scalped, den här gången. Men jag erkänner: Jag funderade på att nämna Yotsuba trots det 🙂

    Gilla

  8. Hur ska man annars veta vilken som verkligen är årets bästa serie? Annars blir det ju bara cult of the new.

    Gilla

  9. Jag är så efter med Marvelläsningen. Fraction och Wells hoppade ju inte av i år, och jag är inte säker på om Carey gjorde det heller. Nu har jag börjat kika på Marvel Now, det är ju iaf 2012. Och jag är mycket optimistisk till det.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s