Red Handed – The Fine Art of Strange Crimes

Postat den

Red Handed cover

Red Handed fortsätter på samma spår. Ytligt sett handlar den om polisinspektören Gould, ett geni som bokstavligen löser 100% av sina fall. Vi får följa en kvinna som alltid stjäl en stol som minne från sina arbetsplatser; en konsttjuv som låter sin stöld bli ett konstverk i sig självt; en författarinna in spe som skriver sin roman medelst bokstäver och ord hon hittar/stjäl i sin omgivning. Däremellan får vi läsa om Goulds bravader, ibland med direkt anknytning till den skildrare brottslingen, ibland om någonting helt annat (verkar det som). Dessutom finns ytterligare ett berättarplan: En dialog mellan två personer vars identiteter till en början är okända.

Boken är ett pussel; egentligen inte ett svårt sådant men jag kan iallafall inte låta bli att kontinuerligt bläddra tillbaka för att kontrollera om jag gissat rätt vad som pågår eller för att se om jag missat någon detalj. Boken är på cirka 270 sidor men jag har nog läst åtminstone 400 eftersom jag backtrackat så ofta i mitt sökande efter ledtrådar. Och det som gör Kindt så bra är att det aldrig känns knöligt eller frustrerande med  hans sätt att skriva utan istället känner jag hur jag lever mig in i handlingen och så ytterst gärna vill förstå. Om jag hade ett bättre minne än jag har skulle jag kanske kunna läsa hela boken och hålla alla personer/scener/detaljer i minnet för att sedan, när sista sidan är läst, i huvudet lösa pusslet på en enda gång. Men jag får nöja mig med min steg-för-steg läsning istället, och det är vackert så 🙂

Teckningarna är spröda med matta färger. Kindt är inte hantverksmässigt lysande men han har en egen stil som jag gillar och med tanke på manuset har han också en mycket nödvändig förmåga: Han kan teckna individer så att det går lätt att känna igen dem. Dessutom passar manus och teckningar bra ihop; serien är undanglidande och svårfångad och teckningarna likaså, med tunna streck och en känsla av att människorna ack så lätt skulle kunna gå sönder om de hanteras alltför vårdslöst.

Red Handed - Walk

Red Handed har också förunnats lyckan med en vettig text på omslaget där den liknas vid en blandning av Dashiell Hammett och Paul Auster, en väldigt bra beskrivning som jag själv gärna skulle kommit på. Brott, moral, konst är triumviratet som håller uppe Red Handed. Och precis som med Super Spy ger boken i sig  en mycket trevlig känsla när jag håller i den, även om Super Spys omslag var ännu mer genial där det kändes som om designen var en del av handlingen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s