William and the Lost Spirit

Postat den

William and the Lost Spirit cover

Jag blir fortfarande glatt överraskad när bra allålderserier från det frankofona Europa översätts till engelska (jag skulle bli ännu gladare om det var till svenska men man tager vad man haver), och när priset dessutom är löjligt lågt, så mycket bättre. Case in point: William and the Lost Spirit, skriven av Gwen de Bonneval och tecknad av Matthieu Bonhomme, som samlar ihop tre franska album i en avslutad helhet om 152 sidor med bra papper och tryck, allt för det svårslagna priset $9.95.

Serien har ett klassiskt upplägg med ett syskonpar (William och Helise) vars pappa har dött och var mor nyligen gift om sig med en man som barnen inte riktigt litar på. Helise flyr fältet och William följer snart efter. På vägen genom ett delvis sönderkrigat medeltidsland träffar William på andra resenärer och han blir snart varse att alla inte är vad de ser ut att vara, och efter en dröm ser han det som sin plikt att hjälpa sin döde far att komma vidare i livet efter detta. Hans uppgift är svår och ofta vet han inte alls vad han ska göra för ingen han träffar har enkla och begripliga svar på hans frågor.

Så ett (på sätt och vis) föräldralöst syskonpar, en odefinierad medeltid, ett mystiskt uppdrag, magi, konstiga varelser och främmande länder, dvs en ganska typisk fantasy-serie. Men WatLS har sina egenheter, som att hans mission inte riktigt går som planerat och att det är knepigt att säga vilka av huvudpersoner som är goda eller onda. Vad jag inte är helt säker på är om den osäkerhetskänsla som infinner sig är medveten eller om det är ett tecken på att de Bonneval inte har full kontroll på sitt manus. Jag tror att det är det förstnämnda men då och då kan jag inte låta bli att undra över om en oklarhet här eller där är mer av ett slarv än ett konstnärligt val.

William and the Lost Spirit - Möte

Det jag är mer säker på är att Bonhomme vet vad han gör när det gäller teckningarna. De är väldigt typiskt franska men har ändå en viss särart, även om det i mångt och mycket är vad man får om man tar tecknare som Hermann (med klarare linjer) och blandar med en del modernare franska tecknare. Precis som när jag skrev om en annan serie av honom, Markisen av Anaon, så är det kompetent gjort, utan krusiduller, men kanske utan att vars sådär värst upphetsande heller. De bästa illustrationerna finns i mittenpartiet när William stöter på varelser som närmast verkar inspirerade av Hieronymus Boschs helvetsskildringar.

En helt OK serie som om man till exempel är i slukaråldern är mycket läsvärd, men kanske lite för svag för mg. Jag har lite svårt att sätta fingret på vad det är som småskaver men jag skulle säga att jag saknar känslan av att någon som var inblandad i skapandet av boken hade roligt under tiden; jag menar inte att serier behöver vara roliga eller ha ett gott humör, men jag vill känna att det finns en energi och ett driv och det saknar jag delvis här.

PS. För den som är intresserad finns det till och med instuderingsuppgifter i slutet boken eftersom förlaget ifråga, Lerner Publishing Group, fokuserar på böcker avsedda för skolklasser. Kanske inte någonting för mig, men iallafall 🙂 DS.

»

  1. Ping: A Bag of Marbles | Simon säger

  2. Ping: A Bag of Marbles | Serienytt.se

  3. Ping: Last Days of an Immortal | Simon säger

  4. Ping: Mannen som sköt Lucky Luke | Simon säger

  5. Ping: Mannen som sköt Lucky Luke | Serienytt.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s