Peter Pan från den mörka sidan

Postat den

Loisel Peter Pan cover

Lite konstigt känns det allt att läsa klart en serie som jag började läsa för nästan två decennier sedan; jag kommer inte ihåg någonting av vad jag då tyckte om serien förutom att mitt minne är att den var ”sådär”. Inte så värst detaljerat alltså 🙂

Serien ifråga är Régis Loisels Peter Pan som Carlsen gav ut de tre första albumen av i början på 90-talet men vars tre sista album bara funnits tillgängliga på franska. Fast det är klart, även där fick man ha tålamod med tanke på att det tog 14 år för Loisel från det första albumet till det sista. Men nu finns alla sex album i en samlad volym på engelska, utgiven av Soaring Penguin Press, så att även icke-franska-läsare som jag kan läsa alltihop.

Det kommer bli en del spoilers eftersom det annars blir svårt att säga någonting om boken så för den som inte vill läsa sådana är det bäst att man först skaffar boken själv.

Så, Peter Pan alltså, där Loisels bok är en föreföljare som utspelar sig innan JM Barries berättelser. När handlingen börjar är Peter en av alla fattiga barn i det sena 1800-talets London med en försupen mor och där så gott som alla vuxna är enligt Peters synsätt förkastliga och äckliga; framförallt avskyr han allt som har med sex eller kärlek att göra (han ser själv ingen skillnad på de två). När en liten fe dyker upp som vill ta med honom till ett annat land tvekar han inte: I London väntar bara elände.

Sen följer en ibland rolig men mestadels mörk skildring av Peters liv på ön: Hur han tar sitt namn, hur Krok blir av med handen, hur han långsamt glömmer bort sin bakgrund. För det visar sig nämligen att på ön glömmer man långsamt bort det som hänt, oavsett hur allvarligt det är. Invånarna vet om det men det är ingenting de kan göra någonting åt, hur sorgsna de än är över att de till exempel inte kommer komma ihåg en död kamrat.

Loisel Peter Pan - The Guardian

Även karaktärerna är mörkare och mer instabila än de vanligtvis skildras. Hos Barrie är Tingeling visserligen opålitlig och självupptagen men här är det mycket värre; hon utnyttjar den långsamma glömskan å det gruvligaste. Peter Pan själv är det lika illa med även om det dröjer innan det visar sig hur illa ställt det är med honom. Hans komplicerade relation till sin mor och sin oro för att han ska bli som alla andra vuxna när han växer upp är här närmast en fråga om en psykos. Inte så konstigt måhända med tanke på det vi fått se om hur hans liv i London var, men obehagligt likafullt. Faktum är att kapten Krok i jämförelse med de båda framstår som nästan hälsosam i först sin skattjakt och sen sitt enkelspåriga hat mot Peter Pan efter att han förlorat handen.

En handling som är ganska långt från barnböckernas värld alltså. Ibland känns det som om Loisel inte riktigt har koll på vart han är på väg, som med stickspåret med Tiger Lily som aldrig kommer någon vart, men överlag är det en bra bok. Som sagt kommer jag inte ihåg så exakt vad jag tyckte när jag läste albumen på svenska men den här gången är jag mera säker på att jag gillar det. Det fanns inslag som när de först dök upp jag kände skepsis inför, som när han väver in Jack Uppskäraren i inslagen från London, men när det väl visade sig vad poängen med det var så försvann all kritiska invändningar; utan de scenerna skulle serien inte varit tillnärmelsevis lika bra.

Sen finns det ju teckningar också eftersom det är en serie. Loisel tecknar i en väldigt typisk fransk 90-talsstil skulle jag säga, som påminner mig en hel del om vissa serier i till exempel Epix. Han tecknar runt, en smula impressionistiskt, och med en uppsjö av halvnaket/helnaket men faktiskt utan att det stör mig eftersom det mest känns som alldeles naturligt eftersom det inte finns någon anledning att ha kläder om man är en sjöjungfru/kentaur/fantasifigur. Plus också att han helt saknar förkärlek för att teckna sterilt vackra opersonliga kroppar för här kan alla se ut hursomhelst 🙂

Loisel Peter Pan - Pip & Rose

Så avslutningsvis är jag väldigt nöjd med att ha fått läsa klart den här serien. Efter att ha läst den och också hans Le Grand Mort/The Great Death har jag så smått ändrat min åsikt om Loisel (tidigare baserad på de diffusa minnena av Peter Pan på svenska och Roxanna): Han kan vara riktigt bra när det vill sig!

PS. En längre recension på svenska av samma utgåva (och med ännu fler spoilers) kan man hitta här. DS.

»

  1. Man kan ju få intrycket att det här är ett lyxalbum med väldigt påkostat omslag (krokodilskinnsimitation eller vad man nu kan kalla det…), men så är tyvärr inte fallet. Boken har hårda pärmar (1,5 mm papp, borde varit 3 mm), men ”skinnimitationen” är bara tryckt på vanligt papper. Inlagan har sedan försetts med ett i mina ögon överdrivet bestruket papper, särskilt som serien återges med något lägre upplösning än vad man är van vid. Det kan hända att den franska originalutgåvan ser lysande ut, men tekniskt sett är Soaring Penguins engelska version är en smärre besvikelse.

    Nu ska jag sluta gnälla och läsa boken istället. Mina minnen från Carlsens halva utgåva av serien (tre volymer 1992-95) är trots allt goda.

    Gilla

  2. Håkan / Wakuran

    De tre sista albumen gavs faktiskt ut på danska mellan 1997 och 2004 av danska Carlsen Comics. Jag fick tag på dem genom Serieteket.

    Gilla

  3. Jag vet att de kom på danska, men jag köper bara i undantagsfall danska böcker om de inte är gjorda av danska skapare. Jag har inga som helst problem att läsa danska, men jag föredrar att läsa Loisel, Tardi, Pratt m fl på svenska eller engelska. Har dock funderat på att skaffa mig ”Folkets röst” på danska, då det sannolikt lär dröja innan den kommer på något annat språk jag förstår.

    Vad gäller Loisels ”Peter Pan” så ger jag den fullt godkänt. Det var en trevlig stunds läsning. Och som vanligt var jag kanske lite onödigt hård mot Soaring Penguin. Genomsnittsläsaren kommer sannolikt att bli nöjd med den tekniska utformningen, det är bara jag som är yrkesskadad.

    Gilla

  4. Den typen av yrkesskada gillar jag; böcker ska ha bra tryck och se bra ut. Själv tyckte jag den här var godkänd, var ingenting jag aktivt störde mig på. När jag kollat noga nu ser jag vad du menar m upplösning. Undrar om jag blivit lite skadad av mycken läsning på läsplatta… Visst har den hög upplösning. Men riktigt lika bra som bra tryck är det inte!

    Språk för min del föredrar jag i ordningen svenska, engelska, danska, norska. Andra språk är jag för svag på för ett ge mig på :-/

    Gilla

  5. Trevligt att se att det inte bara är jag som har krav på upplösning och teknisk utformning.

    Våra språkkunskaper förefaller vara likvärdiga, men jag föredrar nog norska före danska. Kan förstå en liten aning tyska, men det är försumbart så jag köper bara Anke Feuchtenberger-album på det språket (i brist på mer förståeliga, även om hennes bästa bok kom på danska förra året).

    Såg nu att Fantagraphics bara har cirka 7500 dollar kvar till målet 200000 dollar i sin Kickstarterkampanj. Det är bra, för når de dit kommer de att anlita översättare och fortsätta sin europeiska satsning. Jag håller alla tummar jag har (i brist på egna pengar) för att det ska gå hela vägen.

    Jag hoppas att det kommer att gå bra för svenska Placebo Press också, även om deras utgivningsplan är av det mer modesta slaget vad gäller antal titlar. Men det blir ju ”Skyttegravskriget” av Tardi till våren, så jag hoppas att antingen Placebo eller Fantagraphics ska kunna ge ut de Tardi-album jag vill ha framöver. Inte bara ”Folkets röst”, utan även ”Jag, René Tardi…”. Jag vill gärna lyfta fram Uncivilized books som satsar på Eurocomics av både David B. (”Incidents in the night”) och Joann Sfar (”Pascin” är på gång!!!) också.

    Gilla

  6. Jo, om Fantagraphics slutar med det europeiska vore det väldigt tråkigt; t ex deras Tardi-utgivning har varit förträfflig!

    Placebo hoppas jag också på, även om det för egen del är lite synd att de ger ut serier som redan finns på engelska. Det är en sak jag gillar med Ordbilder Media, det har som uttalat mål att bara översätta serier som inte finns på engelska redan 🙂

    ”Pascin” beställde jag så fort jag såg den listad så med lite tur dyker den upp innan jul. ”Incidents in the Night” var en riktigt bra bok, och väldigt otippat att den skulle översättas!

    Gilla

  7. Ping: Årskrönika 2014: Blogg-statistik | Simon säger

  8. Ping: Årskrönika 2015: Blogg-statistik | Simon säger

  9. Ping: Årskrönika 2016: Blogg-statistik | Simon säger

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s