Så sant som det är sagt: Lost Cat

Postat den

Lost Cat cover

Det är dags för en alldeles sprillans ny bok av norska superstjärnan Jason: Lost Cat, precis som vanligt utgiven på engelska av Fantagraphics i ett mycket trevligt inbundet format. Förutom det ska jag väl också påpeka att det vare sig handlar om svartvitt eller färg den här gången utan istället om gamla hederliga lingonfärgläggningen, dvs svartvitt+en svagt röd nyans.

Precis som vanligt är serien en uppvisning i deadpan-humor; ingen kan som Jason skildra de mest besynnerliga situationer med karaktärer som inte rör en min. Allvarligt eller komiskt så ser det nästan alltid likadant ut och det fungerar väldigt bra, och att det oftast är väldigt lite dialog förstärker bara teckningarnas styrka. Det är fascinerande hur Jason kan teckna långa scener där nästan ingenting händer och med minimala skillnader frammana markant olika känslor; stort allvar/djup tragik/melankoli/humor/alltings meningslöshet. Så visst har Lost Cat de vanliga Jason-inslagen som gör den väldigt läsvärd.

Men det var det enkla för i övrigt är jag ärligt talat ganska perplex.

Handlingen är nämligen inte alls sig lik. På ytan är det typiskt Jason: En hårdkokt deckare, en försvunnen katt, utomjordingar. Men för en gångs skull har jag väldigt svårt att förklara vad som verkligen händer. Att historien är komplicerad är ingenting nytt men att det som här är extremt dubbeltydigt (och ibland otydligt) vad det hela gick ut på även efter avslutad läsning är någonting nytt; Jasons intriger brukar lösa upp sig i slutet, åtminstone om jag funderar litegrann. Den här gången är det däremot tji för mig, även efter myckna funderingar och bakåtbläddring.

Lost Cat - Bogart

Så visst är det en ovanligt knepig bok den här gången, men inte alls en dålig. Min känsla är inte frustration utan mera spänning på att snart läsa om den igen och se om bilden klarnar; med tanke på att jag var rätt sjuk när jag läste den första gången kanske oklarheten har mer att göra med min feber än Jason, men jag tror ärligt talat inte det.

Och om det känns lika obegripligt efter ytterligare en eller några genomläsningar kommer jag inte känna mig besviken heller; det är lite av Lynch över Lost Cat och allting behöver faktiskt inte förklaras för att upplevelsen ska bli stor 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s