Building Stories

Postat den

Building Stories - Cover

Det tog ett år ungefär från det att den publicerades innan jag läste den, men nu har jag avslutat Chris Wares monumentalverk Building Stories; den mest omskrivna och kritikerrosade serieutgivningen från förra året.

Först en förklaring till att det tog så lång tid för mig att komma mig för med läsningen: Jag tycker att Ware när han är som bäst är en ypperlig serieskapare. Jimmy Corrigan, the Smartest Kid on Earth var en fantastisk bok, och ett nytt nummer av Acme Novelty Library är alltid en upplevelse. Svårläst är han egentligen inte heller; ingen av hans nämnda serier är knepiga att förstå sig på och de är förvånansvärt lättlästa, med tanke på det ofta tunga innehållet. Men likväl är det alltid en hög tröskel för mig att så mig ner med en Ware-bok. Jag vet intellektuellt att när jag väl börjat läsa så kommer jag antagligen läsa ut boken i ett svep, men känslomässigt tar det emot. Det är helt enkelt så att trots att jag som sagt skattar Ware högt gör han inte serier i min smak. Han är så skicklig att jag ändå kommer att njuta av läsningen, men det är väldigt sällan som jag känner för att ta fram en av hans böcker. Han är helt enkelt mästerlig, men mästerskapet är av en typ som inte ligger naturligt för mig att läsa.

Det sagt, vad är då Building Stories för en bok, för de som inte hört talas om den förut?

Boxen som man får innehåller 14 böcker/häften/posters i alla format man kan tänka sig: Gigantiska dagstidningar, små inbundna böcker, dragspelsliknande serier som vecklas ut. Tillsammans berättar de en historia om ett litet hyreshus i Chicago och hyresgästerna som bor där, och man kan läsa böckerna i vilken ordning man vill. Det är inte en vanlig linjär handling där spänningen ligger i hur det går utan Ware vill ge oss en helhetsbild av de människor han skildrar, så om vi först läser om någon som barn eller som vuxen spelar ingen roll.

Building Stories - Hyresvärdinnan

(Som (så gott som) alltid: Klicka för större text)

Det finns flera huvudpersoner, alla utan namn, men den mest centrala är en kvinna som jobbar i en blomsterbutik efter att tidigare ha utbildat sig till konstnär (målare/författare). Liksom så många andra av Wares huvudpersoner hankar hon sig fram med en ständig känsla av att aldrig ha blivit det hon hoppats på, att livet går/gått henne förbi utan att hon egentligen märkt vad som hänt. Att hon senare i livet gifter sig och får en dotter påverkar inte denna hennes grundsyn: Hon älskar sin dotter över allt annat (och hon älskar ibland även sin man) men det dagliga livet rinner henne ur händerna och livet försvinner alltför snabbt.

Bland de andra personerna som vi får följa finns en äldre dam, ägarinnan till hyreshuset, vars liv i mångt och mycket speglar floristens/konstnärens ovan. Hon har tagit hand om sin mamma när hon blev sjuk, och plötsligt en dag är hon själv gammal, utan egen familj, efter att ha övergivit sina konststudier och aldrig vågat ta chansen att älska någon. Det finns också ett bi, Branford, som vi får följa i två av böckerna; här är det mer humor i skildringen men även Branford lever ett liv i ständig existentiell ångest där han aldrig riktigt förstår hur man ska göra för att passa in.

Det här låter förstås deppigt värre och det är det också för Ware är inte precis en muntergök. Men här och där finns det ljusglimtar, som floristen/konstnären när hon en dag ser sin dotter le med solen lysande bakom ansiktet: Där, plötsligt, finns det en genuin lycka och mening i hennes liv, även om den är kortvarig. Men överlag är det mycket oförlösta känslor, med människor som lever ihop utan att kunna prata med varandra och istället långsamt nöter ner varandra. Faktum är att precis alla vi möter i Building Stories är i grunden olyckliga/frusterade/ångestfyllda och alla förhållanden är dömda att på ett eller annat sätt misslyckas. Här är väl en del av förklaringen till att jag så sällan plockar ner en av Wares böcker för nöjesläsning; det är alltför deprimerande.

Här ett återkommande inslag i Building Stories: Ikoner som betydelsebärare istället för text

Här ett återkommande inslag i Building Stories: Ikoner som betydelsebärare istället för text

Teckningarna är precis som manuset värda beröm: De är precisa som om de vore konstruerade på ett ritbord med en arkitekts alla verktyg, men samtidigt lyckas Ware frammana människornas (och för den delen binas) inre känsloliv med små men tydliga medel. En liten mungipa, en hopsjunken axel, eller någonting annat; allt i teckningarna inklusive designen av sidorna och perspektiven som används hjälper till att fylla ut porträtten av dem vi läser om.

Sen gillar jag också hur Ware leker med serieformatet, som vilken ruta som följer vilken (många sidor här kan man läsa lite som man vill), eller uppslag där en bokstavlig tråd visar hur den ska läsas. Och är man lika skicklig som Ware så känns de formella experimenten aldrig ansträngande eller krystade utan hur naturliga och uppfriskande som helst.

Men precis som med manuset är Ware ibland alltför skicklig och det kan bli för mycket av det goda: Att samtidigt läsa en inre monolog om hur någon mår (dåligt), se hur hens kropp ger uttryck för samma känslor, se hur seriesidorna utstrålar alltings förgänglighet, kan nästan bli lite komiskt. Ungefär som när Ken Loach tar i från tårna för att visa hur eländigt någon har det kan effekten bli avtrubbande, tyvärr :-/

Men med den lilla kritiken måste jag återigen upprepa hur fruktansvärt bra Building Stories är. Det är gripande (trots att det ibland överdrivs) och jag blir sorgsen vid tanken på att inte få läsa fler böcker/häften om de här personerna; jag vill så förtvivlat gärna veta mer om dem, om hur de blev som de blev, mer detaljer om händelser som bara antyds, mer om vad som händer sen. Och jag som inte ens gillar den här typen av serier!

En av 52 stumma sidor från ett av häftena; scener med någon som sover återkommer ofta i Building Stories

En av 52 stumma sidor från ett av häftena; scener med någon som sover återkommer ofta i Building Stories

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s