Två filmer

Postat den

Idag fick jag lust att nämna två filmer med serieanknytning så här är de!

Jag såg i veckan för första gången Robert Altmans ökända film Popeye från 1980. Vad kan jag säga? Det borde verkligen vara bra: Robert Altman. Robin Williams. Shelley Duvall. Popeye. Musikal. Alla saker som oftast leder till något jag gillar, men här misslyckas det kapitalt. Filmen är inte rolig och jag misstänker att de inblandade märkte det under inspelningen för det finns en förödande mängd scener där de bara skuttar/snubblar runt och bara säger ungefär ”Oj! Hoppsan! Ojoj”, dvs inga riktiga repliker utan bara scener som förlängs för att fylla ut tiden, och likaså proppfullt med pinsamt fåniga ljudeffekter tagna ur gamla tecknade filmer.

Plus att myllrandet av personer och mumlandet av repliker som Altman ofta excellerar i här bara känns irriterande. En mängd detaljer är i sig skickligt gjorda, som Williams som perfekt härmar Popeyes röst från Fleischer-filmerna, Duvall som skickligt spelar Olive Oyl, eller staden Sweethaven som ser riktigt mysig ut, men det spelar ingen roll: Filmen fungerar inte alls, någonsin. Och Harry Nilssons musik är trist den med, även om skådespelarna här och där lyckas framföra sångerna med en naiv och vardaglig charm.

Mycket sorgligt, på det hela taget.

Nästa film!

Eller film, det är bara en trailer för en film men jag tyckte det var fascinerande att den gjorts: Filmen Dark Dungeons är baserad på serien med samma namn som jag skrev om i höstas. Dvs den kristna missionären Jack Chics rabiata anti-RPG-serie där det tydligt visas hur rollspelande leder ungdomar in i fördärvet.

Filmen är inte gjord av kristna förespråkare men tydligen inte heller menad som en parodi, utan helt enkelt en rak filmversion av serien. Mycket skumt, på min ära!

»

  1. Dark Dungeons: det känns konstigt att göra en filmatisering av en serie som i sig redan är perfekt. Det är som om dom skulle göra en film av Goreys bilderbok The West Wing.

    Dark Dungeons är berättad med en bild per scen (»scene-to-scene« transitions som McCloud kallar det) och just rätt antal ord som krävs för att förstå historien.
    Samtidigt förstår jag lockelsen och utmaningen med att försöka filma ett mästerverk. Fast om jag har förstått det rätt så kommer det bli en ganska campy och B produktion.

    Gilla

  2. Åh trailern var ju toppen! Nu har Guardians of the Galaxy flyttats ner till andra plats om vilken seriefilmatisering som jag ser mest fram mot 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s