Thorgalkrönikan

Thorgalkrönikan 1 - omslag

Yay, första volymen av en ny samlingsserie från Cobolt! Efter deras Linda och Valentin-böcker är det nu dags för Thorgalkrönikan, en serie som samlar manus-författaren Jean Van Hamme och tecknaren Grzegorz Rosinskis serie om vikingen Thorgal, kronologiskt från början. Utformningen påminner en hel del om LoV-böckerna (inbunden, utmärkt tryck, cirka 160 sidor) men den här gången utan utländsk förlaga (LoV-samlingarna är en ursprungligen fransk utgåva).

Och en serie som jag själv aldrig egentligen läst, förutom någon ströepisod här eller där. Det har varit nära flera gånger att jag gett mig på den på allvar men det har aldrig blivit av av diverse skäl, bland annat att jag inte vetat hur jag ska läsa serien. Vilken utgåva? Vilken ordning? Går det att få tag på allt? Well, nu vet jag precis var jag ska börja 🙂

Så för den som liksom mig inte vet något om serien utspelar den sig alltså under vikingatiden, men med inslag av fantasy och science fiction. Det var med tvekan jag taggade det här inlägget som sf eftersom jag inte vet hur mycket av det inslaget som kommer längre fram, men här är det iallafall mycket blygsamt med teknik men desto rikligare sprinklat med magi. Thorgal är en utböling, en som inte hör till någon specifik vikingastam, och därför uppskattar inte hans älskade Aaricias far hans uppvaktning av sin dotter. I den här boken är det just deras förhållande som kickar igång berättelserna; vi får väl se om det fortsätter på samma sätt eller om Aaricia kommer försvinna ur handlingen längre fram…

Alltnog, detta är bakgrunden till in media res-inledningen vars första sidan följer här:

Thorgalkrönikan - Intro

Handlingen igång utan några krusiduller alltså, och så fortsätter det i hög grad: Det är aktion för hela slanten, där Thorgal hjälper förslavade vikingar och inuiter att störta sina tillfångatagare, där Thorgal och Aaricia (jag håller hela tiden på att skriva Alicia, det faller sig så mycket naturligare som namn) råkar på en by som styrs av magiker som tvingar Aaricia att bli drottning, där Thorgal stöter på ett Eden under den arktiska isen. Det är fartigt och mycket kompetent skrivet, även om man nog inte ska syna handlingen för mycket i sömmarna eftersom det finns en del obegripliga inslag här och där. Det viktiga här är underhållningen, och den delen klarar Van Hamme av bra.

Att serien också ursprungligen publicerades som fortsättningsserie med korta kapitel gör också sitt till för att farten hålls uppe; varje kapitel behövde ju ha tillräckligt med handling för att bli spännande. Risken med det är att tempot blir för upptrissat, utan andningspauser, men så är det inte här utan balansen upprätthålls hela tiden. Det jag saknar är en intressantare personskildring, men som jag nämner längre fram finns det goda skäl till att den är bristande här så med lite tur blir det bättre med det i de senare serierna.

Rosinskis teckningar är också intressanta att se. De är mycket typiska för 70-talet, och så polack han är påminner de en hel del om andra franska serier från samma tid. Till och med drag av Mézières som jag la märke till efter att så nyligen läst Linda och Valentin; inte så att någon av dem härmat varandra, bara att de uppenbart är samma andas barn på samma sätt som Mézières ibland påminner en hel del om tecknare som Druillet. Samma sak gäller för färgläggningen som också känns väldigt tidstypisk i färgskalan och sin blandning av realism och impressionism där vissa sidor har naturtrogna färger rakt upp och ner medan andra har helt stämningsberoende färger. Det känns som om de senare sidorna här går åt det realistiska hållet allmänt sett, och som med mycket annat här får jag helt enkelt se hur det blir med den saken (de som redan läst mer av Thorgal vet redan men för mig får det bli en överraskningen!).

Jag skulle vilja säga så här: Det här är en bra äventyrsserie av klassiskt slag, så jag förstår att den blivit populär och publicerats i exempelvis Fantomen flera gånger. Hittills, dvs efter de serier som ingår i den här boken, kan jag inte säga vad serien egentligen är för någonting vad gäller speciella särdrag eftersom de 156 sidorna är lite spretiga. Det är inte så konstigt eftersom Van Hamme och Rosinski enligt förordet inte själva visste vad Thorgal var för en krumelur egentligen, så här har hans personlighet ännu inte satt sig och därför känns serierna en smula generiska. Men som sagt, det flyter ändå på bra och jag hade mysigt när jag läste den så jag ser fram mot de kommande samlingarna, och mot att få reda på hur serien utvecklar sig 🙂

En av de mer ambitiösa sidorna, från den sista episoden i boken
En av de mer ambitiösa sidorna, från den sista episoden i boken

10 reaktioner till “Thorgalkrönikan

  1. Håller dig inte skyldig om de tre sista delarna visar sig ha fel. 🙂 Lever nu i spänning några dagar, beställde just alla delarna. Synd att höra att er Blueberry-samling också hade rygg-fel. Vår finländska motsvarande samling hade flera oegentligheter vilka har orsakat att jag inte haft lust att samla dem. (Jag vet, jag är en estetiker i dessa detaljer.)

  2. Det var så lite så!

    Nu håller jag bara tummarna att 6-8 håller stilen. Är egentligen inte orolig, Cobolt brukar hålla koll på sin design (med någon enstaka miss som den där Blueberry-ryggen som har lite fel storlek), men nu när jag sagt att det ser bra ut känner jag mig lite ansvarig ändå… 😉

  3. En pust av lättnad, serien ser bra ut i hyllan (liksom du konstaterar är det verkligen inte alltid så). Har väntat på den här möjligheten att samla Thorgal en lång tid. Är finländsk, men svenska går och språket passar t.o.m. in med teman av nordisk mytologi. På finska har endast de tre första berättelserna publicerats och det verkar stanna där… Tack så mycket för din hjälp!

  4. Mm, storleken på bokstäver osv hålls konstant, det är bara tjockleken på böckerna själva som varierar. Vilket jag tycker är rätt sätt att hantera det på; finns andra samlingar jag har där designen är att alltid låta bokstävernas storlek variera med tjocklek på boken ifråga och det ser oftast (inte alltid, beror på hur det görs, valt typsnitt, osv) inte lika bra ut. Thorgal-designen är enkelt men snygg.

  5. Hmm, enhetlig design åtminstone, så inte typsnitten får olika färger eller olika storlek mellan böckerna. Tydligen har man inte satsat på något motiv som går över alla ryggarna den här gången.

  6. Hej, jag planerar att köpa hela serien med alla krönikor, men eftersom jag är lite av en estetiker undrar jag hur de samlade verken ser ut i hyllan. Skulle du vilja ta en bild av din samling för mig att kolla? 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s