Beauty

Postat den

Beauty - cover

Jag kunde inte hålla mig; efter att ha väntat två år på att del två av Hubert (manus & färger) och Kerascoëts (teckningar) serie Skönheten skulle komma ut på svenska så gick det inte att motstå förlaget NBMs översättning till engelska av samma serie eftersom den innehöll alla tre album i sviten. Jag var alltför förtjust i serien för att vänta längre, helt enkelt!

För den som inte vet vad den här serien handlar om så läs min recension av den första delen här; varde nog sagt att det är en brysk saga om en skönhet som ligger i betraktarens öga, och om faran med att önska sig någonting utan att tänka efter vad det kan innebära för som ofta i sagor kan man inte lita vare sig på älvor eller andra människor. På ytan ser det inbjudande och gulligt ut, men under utan är den rejält ruskig till sitt innehåll. Tänk bröderna Grimm i original, inte Disneys versioner.

Givetvis är inte heller de två (för mig nya) delarna på något sätt snällare än den första. Ju bättre det går rent materiellt för Coddie (Sillen på svenska), desto sämre mår hon. Men inte bara hon, eftersom hon efter giftermålet med landets kung i slutet av första delen nu har inflytande på ett helt land, och om hennes gränslösa skönhet ställde till med problem redan när bara en handfull personer mött henne blir det nu än värre. Kungen gör allt vad hon vill och eftersom hon är inte den skarpaste kniven i lådan, så…

Det är intressant att se hur Hubert skildrar hur olika människor hanterar Coddies magiska uppenbarelse: Kungen som har all makt kan inte undgå att missbruka den å det grövsta, och samma sak gäller de andra männen; ju mer makt de har, desto värre handlar de (så Coddies vän från unga år, helt utan makt, är också den som uppför sig bäst i Coddies närvaro). Kungens syster, den med marginal intelligentaste personen i serien, förstår att använda sig av den för att försöka få landet på fötter igen även om hon i början underskattar hur mycket andra påverkas av Coddie. Coddie själv kan inte hantera sin situation alls, åtminstone inte förrän hon verkligen inser vad det är hon gjort och hennes egna begränsningar.

Beauty - Krig

Det finns alltså fler budskap i serien, förutom att man ska vara försiktig med att förledas av en lockande yta, som att makt korrumperar, och att känslor utan tanke inte är mycket att ha (den enda lyckliga relationen i serien är mellan två personer som ärligt älskar varandra, men som också förstår att ibland måste hjärnan få styra). Plus, förstås, att sticka ut från mängden kan vara farligt med all avundsjuka som finns hos andra.

De här uppmuntrade budskapen är sen mycket aptitligt presenterade av Kerascoët, en tecknarduo som vet hur man ska teckna elegant. I Beauty är det starka färger, enfärgade ytor och tunna streck som gäller, och varje uppslag är iögonfallande. Styvt gjort, absolut, men jag måste erkänna att även om jag tycker det här ser väldigt bra ut så såg ändå deras tidigare serie Miss Don’t Touch Me ännu bättre ut, med en lite mer avslappnad stil och mjukare kanter. Det här är så stiliserat, så skickligt att det snudd på blir lite kallt.

Den antydan till kyla finns boken igenom. Det här är en av de absolut bästa serierna jag läst i år, och jag misstänker att den kommer komma med på min bästa-lista när året är slut, men ändå är den lite för intellektuell, lite för medvetet analytisk. Om jag återigen jämför med Miss Don’t Touch Me så har båda serierna huvudpersoner som råkar rejält illa ut (och som för den delen inte är så värst trevliga de heller) och gott om fruktansvärda händelser förekommer. Men i Beauty så läser jag om Coddie och de andra i ett utifrån-perspektiv; jag kan tycka synd om dem och känna med dem, men de är ändå personer i ett drama som jag får berättat för mig. I Miss Don’t Touch Me känner jag med dem, det som händer dem berör mig mycket mer personligt. Skillnaden är den mellan en bok som har handlingen som huvudattraktion, och den som har människor som huvudattraktion, och när så mycket går ut på att skildra elände som jag som läsare ska gripas av fungerar det andra alternativet bättre.

IMHO och, som sagt, jag tycker ändå att Beauty är en synnerligen lyckad serie som jag är väldigt glad över att ha fått läsa klart 🙂

Beauty - Valiant

Jag vet inte jag, men visst ser den där riddaren en smula bekant ut?

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s