Liket och soffan

Postat den

Liket och soffan - omslag

Alltså, två gånger på raken?!?

Dvs, de två senast läste serierna köpte jag båda på SiS, båda utgivna på förlag som verkligen bryr sig om sina böcker, och båda misshandlade i redigering. What are the odds, ungefär? Men först, lite om serien i sig!

Liket och soffan, skriven och tecknad av Tony Sandoval, en för mig ny bekantskap, och utgiven på Epix förlag förra året (men alltså inte inhandlad av mig förrän i år), är en inte alls pjåkig historia om en barndomssommar av det ovanligare slaget. Polo, en ung pojke/man (det är lite svårt att gissa huvudpersonernas ålder men jag skulle säga de nedre tonåren) stöter en dag ihop med flickan Sophie, och tycke uppstår; ung kärlek, en försvunnen kamrat till Polo, rykten om varulvar och andra hemskheter bildar plafonden i den här moderna sagan.

Det är underhållande utan att vara storartat, med en historia med klara vibbar av filmen Stand By Me uppblandat med lite goth-toner och presenterat med teckningar som påminner mig om Miguelanxo Prado, och det är inte så illa! Sen blandar han sidorna i målad stil med sidor där det bara är pennstreck och de ser också finfina ut; jag måste erkänna att jag inte riktigt fick någon rätsida på varför han blandade två så distinkta stilar, det känns helt slumpartat när han växlar mellan dem, men varför inte, egentligen? Så grafiskt med beröm godkänt, medan manuset känns mer slentrianmässigt, utan större överraskningar men heller inga större brister.

Pennstreck

Pennstreck

Om det här var allt skulle jag säga att det var en bok som det är sympatiskt att den översätts, en sån där bok som aldrig kommer bli en storsäljare eller en stor favorit men en bra utfyllnad, en underhållande bagatell, en bok som passar någon i slukaråldern, ungefär. Men sen är det det där med typsättningen. Huga!

Enligt boken har Jan-Erik Höglund textat (och han brukar vara pålitlig) men textningsfonten är gjord av någon med ett franskt namn. Det är lite besynnerligt och någonstans här finns nog förklaringen till varför det gått som det gått. Problemet är nämligen att de svenska bokstäverna i texten ibland ser mycket besynnerliga ut,  framförallt bokstaven ”Å” där ringen ser ut som om den var skriven med en helt annan och mycket tunnare penna än de andra bokstäverna. Dock bara ibland, dvs inte på alla ”Å”, ungefär som om de missats på några ställen och någon senare lagt till dem.

Om det vore allt skulle jag kanske inte tänkt alltför mycket på det (men tro mig, de där tunna ringarna syns tydligt när de dyker upp, mestadels mot slutet av boken!), men när det kombineras med att ord helt tappar sina diakritiska tecken (”HAR” ist. för ”HÄR”), sätter dem på fel bokstäver (”FRAGÅ” ist. för ”FRÅGA”), för att inte tala om sidan där tecknen helt sonika har hamnat helt ur synk med resten av bokstäverna och dyker upp var som helt i bubblan, så borde någon på förlaget ha sagt till innan boken skickades på tryckning. IMHO, alltså 🙂

Målat (och med ett "VÄRFÄR", som exempel)

Målat (och med ett ”VÄRFÄR”, som exempel)

OK, jag lovar att nästa serie jag skriver om ska vara en där jag inte har några invändningar mot redigeringen! Jag tror jag redan vet vilken det blir, och liksom dagens titel finns det ett lik med i titeln men ett betydligt vackrare sådant…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s