My Friend Dahmer

Postat den

Dahmer_HCJacket_v2_r3.indd

Dagens bok är synnerligen obehaglig, men det är inte så konstigt med tanke på temat: My Friend Dahmer är serietecknaren Derf Backderfs självbiografiska bok om hur det var att vara klasskamrat med seriemördaren Jeffrey Dahmer i high school. Därmed inte sagt att boken i sig är snaskig eller sensationslitteratur, bara att den skildrar en person som senare blev en av de värsta seriemördarna under 1900-talet.

Derf gick alltså i samma klass som Dahmer, men inte bara det; han var också en av de som stod Dahmer närmast under den perioden i skolan. Och redan det är sorgligt för Derf berättar att han och hans vänner egentligen aldrig var vänner till Dahmer, det var bara det att Dahmer under hela sitt liv saknade nära relationer, och att Derfs lilla grupp var det som kom närmast vänskap.

Så boken skildrar en extremt tragisk figur, en yngling som inte kan hantera relationer, som bara intresserar sig för saker som överkörda djur och hur man rensar bort köttet från dessas ben, och en vuxenvärld som aldrig ser honom. Han är redan som ung gravt alkoholberoende, något som alla elever i skolan vet men som inte en enda lärare någonsin märker, och hans föräldrar är lika ouppmärksamma de med i sin fokus på sig själva (med möjligen ett litet undantag för fadern, men inte heller han hade en aning om exempelvis supandet). Hans fantasier, som han försöker döva med hjälp av spriten, blir värre och värre, men ingen upptäcker det eller ens reagerar på vad som pågår.

Dahmer_HCJacket_v2_r3.indd

Och skolkamraterna, som Derf och hans vänner? De ser som sagt nog att Dahmer mår dåligt men det är aldrig någonting som bekymrar dem: Dahmer är ett freak, en kuf, som man som mest kan ha lite roligt tillsammans med/åt. Han är så kufisk att The Dahmer Fan Club bildas, som i sant juvenil anda referat till Dahmers speciella uttryckssätt, hans mycket lyckade härmning av en spastiker (modellerad på sin mamma), och tar till exempel som sin uppgift att smuggla in Dahmer på så många fotografier som möjligt i skolans årsbok (Derf var en av de ansvariga för denna). Men att ha honom som vän? Icke, därtill är han alltför besynnerlig, vilket leder till hjärtskärande sekvenser som den där man efter att ha bett honom göra sitt spastiska uppträdande i en shopping mall, till förnöjelse för de elever som tittar på när främmande människor reagerar på Dahmers agerande, helt sonika dumpar av honom vid sitt hem innan man fortsätter för att umgås utan honom. Ingen frågar om han vill vara med, och själv gör han det inte heller, som den socialt obekväme person han är.

Dahmer_HCJacket_v2_r3.indd

Det är eländigt värre, med andra ord, och Derf lyckas mycket bra skildra Dahmer utan att egentligen gå in så mycket på detaljer och medelst en rätt torr beskrivande stil. Han är också noga med att framställa det som att man kan ha medlidande med Dahmer för misären i hans liv, men att det inte ursäktar vad han senare gjorde; ibland är Derf enligt mig lite väl noga med det, som om han måste skriva läsaren på näsan att han, Derf, verkligen inte tycker att man ska tycka alltför synd om Dahmer som enligt Derf ändå måste ta sitt ansvar för det han gjorde som vuxen.

Men det är egentligen onödigt för enligt mig är poängen med den här boken att den på ett nästan mirakulöst sätt lyckas göra det nästan begripligt hur någon som Dahmer kan formas, hur han kan bli den han blev. Alltså inte varför Dahmer gjorde exakt det han gjorde, men varför han inte stoppades innan morden började, varför ingen såg eller reagerade.

My Friend Dahmer är värd sina kritikerrosor. Seriemördar-litteratur är inte någonting jag vanligtvis läser, men den här boken fastande jag för, med sin närmast kliniska skildring av Dahmers år på high school, sedd ur synvinkeln från en som var med.

»

  1. Ping: Sopigt | Simon säger

  2. Ping: Sopigt | Serienytt.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s