Space Battle Lunchtime

Postat den

space-battle-lunchtime-cover

Ibland behöver man ( = jag) bara läsa en enkel, gullig och feelgood-serie, och eftersom jag skulle tro att det finns fler som behöver sådan läsning då och då så kommer här ett tips (också det enkelt, men jag vet inte om det är gulligt /feelgood) om en sådan: Space Battle Lunchtime av Natalie Riess.

Åtta nummer (samlas ihop i två volymer; en redan utkommen, den andra dyker upp framåt sommaren) där kocken Peony tävlar i matlagning av ett ovanligare slag, nämligen i konkurrens med diverse utomjordingar på en galaktisk tv-kanal. Att hon hamnar där är mer eller mindre en slump: En rekryterare till programmet dyker upp på Jorden och blir förtjust i Peonys morotskörsbärskakor och frågar henne om hon är intresserad av att vara med i en matlagningstävling:

space-battle-lunchtime-inbjudan-1space-battle-lunchtime-inbjudan-2

Som synes inte så mycket tjafs om det förunderliga i att det visar sig finnas intelligent liv i rymden för här handlar det om någonting mycket viktigare och roligare: Matlagning! Att Peony som slängs in i tävlingen helt utan chans att förbereda sig och därför inte har en susning om vad ingredienserna är eller om hur köksapparaterna fungerar avskräcker henne inte. För som hon konstaterar när hon ser ett paket Mars-socker på hyllan: Det är åtminstone från samma solsystem så det borde nog fungera i receptet 🙂

Dramatiska vändningar till trots, inklusive en annan kocktävling med mycket högre insatser, är det här en serie som håller vad den lovat redan från första sidan: Eventuella problem kommer redas ut, nya vänskaper kommer uppstå, och ingen är helt igenom ond. Förutom möjligen Ariella Magicorn, enhörningen med sockersött utseende, enorma ögon, och ett blodtörstigt inre…:

space-battle-lunchtime-magicorn

Fast även hon härjar med ett gott humör, liksom alla andra i serien; eventuella ledsamheter varar inte för evigt i Space Battle Lunchtimes färgglada värld.

Så en synnerligen gemytlig serie att läsa, och givetvis är den inte riktigt så ytlig som jag beskrivit den; utan sympatiska karaktärer som jag bryr mig hade det bara varit fluff. Men Penyo, kameraoperatören Aris, konkurrenten Neptunia och de andra har alla personligheter som är värda att lära känna, och det är precis vad en sådan här lättsam serie behöver för att jag ska tycka om den. Att Riess tecknar med fart och fläkt hoppas jag framgår av bilderna ovan; hon är definitivt en talang att hålla ögonen på. Och om någon frågar om jag vill läsa mer om Peony så blir svaret ett självklart Ja!  🙂

PS. För den som vill pröva på Riess serier finns hennes webbserie Snarlbear att läsa på nätet; jag läste de första åtta kapitlen häromåret och tyckte om den, och tänker i talande stund läsa resten av serien. DS.

»

  1. Ping: Webbserietips: Snarlbear | Simon säger

  2. Ping: Webbserietips: Snarlbear | Serienytt.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s