Årskrönika 2017: Serierna

Postat den

Serier, serier; här finns det serier av alla de slag. Alla lästa & recenserade av mig under 2017, men här kommer mina favoriter i repris (och enstaka besvikelser), en smula kategoriserade i ett synnerligen subjektivt urval!

  • Årets färggladaste: Låt mig börja med någonting klatschigt, och det är svårt att överklatscha Natalie Riess serier, även om Kerascoëts Satania inte var långt efter. Två av dem har jag läst i år, webbserien Snarlbear och tidningsserien Space Battle Lunchtime, och båda var långt över förväntan charmiga och skojiga att titta på med färger som nästan gör att ögonen blöder. På ett bra sätt alltså;-)

    Snarlbear - fight

    Snarlbear

  • Årets svartvitaste: Visst är Muñoz/Sampayos Alack Sinner någonting alldeles extra när det kommer till teckningarna, men eftersom jag har läst så mycket av Hugo Pratt i år får han ändå gå före. Vare sig det gäller klassikern Corto Maltese i de eleganta nyutgåvorna på engelska eller äldre mer okända serier som L’Ombra ser det alltid lika strålande stilsäkert och stämningsfullt ut med sina stora svarta ytor och lika stora vita diton. Inte ens årets relativt usla nya version av Corto Maltese med sina pastisch-teckningar kan få mig att ogilla originalet.Corto Maltese
  • Årets snitsigaste: För att fortsätta med teckningsfokuseringen så vill jag förutom tidigare nämna illustratörer väldigt gärna nämna två tecknare som jag stötte på första gången i år.
    • Först är Gurihiru som (oftast) stod för teckningarna i The Unbelievable Gwenpool, en alldeles underbart skruvad serie från Marvel med ett manus av hög klass men där Gurihirus teckningar i sin mashup av klassiska superhjälte- och manga-teckningar är pricken över i. Tyvärr läggs tidningen snart ner, men jag är glad och förvånad att den överlevde så länge som den gjorde.The Unbelievable Gwenpool - NY
    • Sen har vi Katie Skelly vars album My Pretty Vampire var urläckert designad och tecknat. Förutom hennes linjer gör också färgerna att sidorna är små mästerverk; albumet är inte tjockt men det tog mig ändå lång tid att läsa eftersom jag hela tiden stannade till för att beundra sidorna.
  • Årets motionstrend: Förra året var det cykling i och med ösiga sportserien Yowamushi Pedal, men i år blev det lite lugnare tag i och med att två mästare tog seriepromenader. Jason tog själv en meditativ tur längs El Camino för att möta nya människor och att våga öppna sig mer, och det verkade gå vägen. Plus att han blev ett proffs på att tvätta sockor utan tvättmaskin! Jiro Taniguchi däremot lät en protagonist promenera genom ett historiskt Edo, i en slags pendang till klassikern The Walking Man. Fulländad vardagspoesi. Och dessutom kunde vi i Louis Vuitton Travel Book Venice för en gångs skull i färg avnjuta Taniguchi när en japanska besökare till fots söker upp sin familjs historia i Venedig. Tunt, men snyggt!
  • Årets digital förlag: Europe Comics fullkomligt öser ut europeiska (såklart) serier på engelska i det digitala formatet. Givetvis mycket menlöst, men det finns pärlor om man bara letar lite. Som Émile Bravos The Amazing Adventures of Jules, en nästan perfekt science fiction-ungdomsserie, eller Zidrou/Beuchots African Trilogy, en serie jag inte skrivit om även om jag borde ha gjort det, en stundtals finstämd, stundtals burlesk trilogi med fristående album som jag av en nyck läste första delen av lite i förbifarten; efter det insåg jag att jag nog måste läsa de andra två men med paus emellan för att förlänga nöjet.African Trilogy 3 - restaurang
  • Årets besvikelser: Ok, en liten downer får det också bli. Jag hade hört mycket gott om serietidningsversionen av The Flintstones och hur den tog upp moderna frågeställningar på ett nyskapande och roligt sätt, men vare sig humorn eller sättet budskapen framfördes på fungerande för mig. Lite samma sak måste jag tyvärr säga om The Art of Charlie Chan Hock Chye som av kritikerna hyllats som någonting av det bästa som synts till i den seriösa serievärlden på många år. Dålig tyckte jag inte att Sonny Liews fejkbiografi över en Singaporeansk serieskapare är, men den levde inte på långa vägar upp till hypen, den väl genomförda fejken till trots.
  • Årets bästa svenska: Dags för bra serier igen, och årets bästa svenska album var för mig tveklöst Li Österbergs Athena – Pappas flicka. Redan när den serialiserades i Agnosis var det uppenbart att Österberg hittat helt rätt i sin version av Athena, och albumet motsade inte det på något vis. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Li Österberg + antiken = jag ❤️
  • Årets sex & relationer: Jag menar alltså på ett bra sätt, så serier som Gibrats Flight of the Raven göra sig icke besvär, utan istället är det två andra serier som jag avser:
    • My Brother’s Husband: Den vane pornografi-tecknare Gengoroh Tagame överraskade alla med sin lågmälda och inkännande serie om hur Yaichi hanterar situationen när hans döde tvillingbrors kanadensiska make en dag dyker upp utanför hans dörr. Jag anar att när den andra och avslutande delen dyker upp på engelska senare i år kan den mycket kämpa sig till ett omnämnande på 2018 års lista också.
    • My Lesbian Experience with Loneliness: Nagata Kabis självbiografiska webbserie är kort men den slår hårt i sin beskrivning av hur Kabi kämpar för att komma loss ur sina intrasslade känslor när det gäller sex. I grunden mest deprimerande, om än med en hel del humor insprängt, men med en hoppingivande avslutning som gör att jag ser fram emot My Solo Exchange Diary som också den ska komma ut på engelska under 2018.
  • Årets färdigtuggat: Chew såklart, den ofta briljant underliga och alltid extremt fantasifulla serien om en värld med en uppsjö av bisarra superkrafter som alla har med mat att göra. Kul värre!
  • Årets återupptäckt: Det är pinsamt att jag hade glömt bort hur bra Loustal/Paringaux var när de var som bäst, så ett tack till manusförfattaren Jerome Charyn vars två serier Little Tulip och The Boys of Sheriff Street, tecknade av Boucq respektive Loustal, inte bara var bra serier i sig utan de fick mig dessutom att leta upp Hjärtan av sand, detta fantastiska album som trots sin kolonialism, sin omoderna berättarstil, och sin mycket franskt pretentiösa ansats ända är 100% perfektion.
  • Årets bukfylla: När jag kollade igenom vilka serier jag skrivit om 2017 slogs jag av hur många av dem som helt enkelt var klart godkänd underhållningslitteratur. Dvs serier som inte på något sätt är klassiker eller för den delen blivande sådana, men som jag genuint uppskattar för att det måste till sjysst hantverk också för att en konstform ska kunna överleva. Så en hyllning till alla de serier som sina brister till trots ändå bidrar till att serieformen lever och frodas, och som jag så gärna läser även om de inte tillhör den yppersta eliten: Franska Calamity Jane, svenska Lilla Fridolf, amerikanska Mimi Pond, japanska Interviews with Monster Girls, …
  • Årets allmänna svenska seriereflektioner: Jag låter nog som en skiva som hakat upp sig men återigen kan jag konstatera att när det gäller seriealbum mår formatet förvånansvärt bra i Sverige. Det kommer ut en hel del, både översatt och svenska originalserier, och spännvidden är rätt stor den med. Jag skulle förstås gärna se mer av allt, men det jag tycker saknar mest just nu på den svenska seriemarknaden är fler serietidningar och fler översatta japanska serier. Fler serietidningar blir nog svårt av kommersiella skäl med tanke på hur tidningsbranschen i stort mår, men jag har större förhoppningar avseende japanske serier. Efter den kortvariga boomen för ett drygt decennium och efter att Ordbilder lagt ner sin utgivning finns nu egentligen ingenting kvar, och det är både synd och kommersiellt lite konstigt eftersom det definitivt finns intresserade läsare som nu måste huvudsakligen förlita sig på översatt material från den amerikanska marknaden. Men den här gången vore det bra om det som gav ut kanske var utvalt med lite mer eftertanke eftersom mycket av det som kom ut förra gången verkade mest styras av vilka serier man råkade ha utgivningsrätten till snarare än vad som skulle passa marknaden. Så om något fan med mycket tid och ork vill lite försiktigt ge sig på ett sånt projekt, ungefär som de andra serieförlagen som startats av entusiastiska fans à la Albumförlaget, Apart, Sanatorium, Cobolt med flera, så lovar jag att heja på 🙂
  • Årets serie: Och så kommer jag till sist till den här punkten, och jag vet inte riktigt vad jag ska säga här. Jag läste en mängd bra serier under 2017; förutom de redan nämnda även serier som Framtidens arab 3, The Green Hand and Other Stories, A Mysterious Melody or How Mickey Met Minnie; faktum är att jag tror det här är ett av de i snitt bästa serieåren av de jag skrivit om serier. Men pricken över i, den där serien som likt Jason Shigas Demon eller Azumas Yotsuba&! bara är så vidunderligt bra, har jag inte sett till. Det finns några som kommer nära, som delar av Urasawas Billy Bat eller Oshimis Inside Mari, men den förra är ändå inte lika bra som Urasawas bästa serier och den senare har sina tveksamma sidor, så jag kan inte med gott samvete välja någon av dem. Därför tror jag att jag officiellt avstår från att välja en ny serie för 2017, men inofficiellt, i mitt hjärta, utnämner jag den mer än 30 år gamla Hjärtan av sand till årets vinnare.

Hearts of Sand - cover

Fortsättning följer 2018!

Ett svar »

  1. Håller verkligen med om Guruhiri på Gwenpool, helt klart bästa teckningarna på länge — kanske någonsin. Så läsbara, så expressiva.

    Flintstones däremot… läste några sidors preview, tyckte den verkade kass, läste din rec, tyckte fortf den verkade kass men det faktum att Pebs har ”Cannibalism: The Unknown Ideal” i händerna fick mig ändå att vilja läsa mera. Och jag är mycket glad att jag gjorde det. För mig prickade serien helt rätt och den var en av mina bästa läsupplevelser, bland flera bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s