”Jag flyr min far, denna fasans fallos, och min mor, denna ömhetens sarkofag.”

Postat den

Gissningar på vilken serie ovanstående citat kommer ifrån?

Ledtråd: Fransk serieskapare som fick ett antal album översatta på 70/80-talet men som sedan dess i princip inte synts till i Sverige.

Svaret är förstås Gérard Lauzier, satirikern som gav sig på allt och alla med samma skarpa tunga och penna. Fyra album med hans kortare serier under samlingsnamnet Sånt är livet och en handfull (fem om jag räknat rätt) ytterligare finns att läsa på svenska och jag rekommenderar framförallt Sånt är livet 1 & 2 å det hjärtligaste.

För var annars kan man hitta meningar som den i titeln, skriven av en tonåring som flyr hemifrån i Oss militärer emellan, eller sidor som denna inledning på en gemytlig middag:

lauzier-vinkc3a4nnaren

Scanner fortfarande MIA så mobilbilder får det bli idag också

Jag vet inte jag, men ”Du är galen.” är nog precis vad meningar som ”Din vagina är min erotiska katedrals helgedom!” förtjänar 😉

Även om Lauzier inte drar sig för att driva med vem som helst har han ändå en speciell förkärlek för de rikare familjerna. Många av episoderna är som tagna ur klassiska borgerliga teaterpjäser, men här vridna ytterligare ett varv. Dialoger som den på sidan ovan med överspända och extremt statusmedvetna människor kryllar det av hos Lauzier, och det är inte bara den äldre generationen som får sig en släng; i Oss Militärer emellan får vi först möta fadern, en officer av den äldre typen som (mycket motvilligt) söker hjälp hos sin unga adjutant med att förstå sig på sin dotter (brevskriverskan).

I början framstår han som smått löjlig och passé, men allteftersom är det snarare den yngre generationen som är pinsamt överdramatisk, och när han får reda på att den unge man som dottern tänkt sig fly med är just adjutanten brister han ut i ett lättat skratt: Det är ingen sliskig Don Juan utan bara en vanlig man, och i sann fransk anda anser han att ungdomen givetvis måste revoltera och avsky de äldre. Det kommer gå över konstaterar han och bjuder in honom på middag i hemmet, alltmedan adjutanten tuggar fradga över att inte tas på allvar i sin revolt mot samhället.

Och eftersom serierna gjordes på 70-talet dyker det givetvis upp några storfamiljer också, även de fyllda av lätt uppretade och mycket inskränkta personer. Generellt är Lauziers måltavlor de som tar sig själva och de egna trossatserna på alltför stort allvar; om de hör hemma till höger eller vänster politiskt eller är rika eller fattiga spelar ingen roll (även om Lauzier är väl medveten om att de som har det bra utan att ens förstå det förtjänar en extra spark i baken). Däremot ska man inte tro att drivas med = det går illa för dem, för precis som i verkligheten kan dryga, well, praktarslen klara sig alldeles utmärkt, personligheten till trots.

Just Lauziers språk är ofta fantastiskt roligt, med fraser som de nämnda. Men han kan också teckna bra; det är många talande huvuden, men kroppsspråket som syns till är lysande som när en och samma person från ruta till ruta växlar mellan patetisk älskare, arg dito, och snobbig vinkännare; att läsa texten behövs inte om man bara är ute efter att förstå känslorna. Fast om man inte läser dialogen missar man förstås en hel del 😉

Själv tog jag och läste om Lauzier efter att jag nyligen läste Memoirs of a Book Thief som påminde mig om honom. Därför detta tips om att läsa några absolut inte nya album men som inte brukar vara dyra om man får syn på dem i något antikvariat. En hel del år på nacken, men mycket känns fortfarande väldigt roligt och (obehagligt!) träffande!

»

  1. Jo, jag kan tänka mig att om man är en läsare som ser realistiska människoporträtt som en fundamental del av fiktion så lär man inte gilla Lauzier. Visst är det just människoporträtt han sysslar med men personerna i hans serier är inte menade att vara fullödiga skildringar av människor utan de är så gott som alltid personifieringar av vissa typer av människor. Så empati saknas helt och det är allt meningen; Lauzier fokuserar helt på typer av människor snarare än individer.

    Själv läste jag mängder av ”klassisk” science fiction som liten, dvs (huvudsakligen) amerikansk dito från 40/50/60-talet. Mycket av den har lite av samma säregenhet som Lauzier där personers individualitet är av rätt spartanskt intresse, och det istället är idéer och tankeexperiment som är det viktiga. Så jag har inget emot att läsa fiktion där personligheterna i sig är irrelevanta och det bara är det de representerar/symboliserar som spelar roll. Kan såklart bli lite torftigt om idéerna inte är riktigt bra, men Lauzier klarar skivan galant 🙂

    Tror att bland alla korta serier i ”Sånt är livet”-albumen är det bara i en enda som en ”riktig” människa dyker upp, en ung grabb som lever i en storfamilj. Serien är full av Lauziers vanliga satiriska inslag, men för en gångs skull finns fokus mer på hur de vuxnas idiotier påverkar en annan oskyldig person. Bra den med, speciellt som lite omväxling till de andra.

    Sen tycker jag själv att Lauzier har blivit intressantare igen. 70-talet var en tid där renlärighet var allt och där ändamålet alltid helgade medlen, och (tyvärr) känns det som om vi är inne i en liknande period igen där gråskalor och förståelse för att även de som inte håller med dig kan mena väl ses som svagheter :-/

  2. Jag minns särskilt en serie om en borgerlig familj där varje generation gjort uppror enligt tidens diktat och där man nu gladde sig åt att sonen blivit punkare. Han kunde nog ha en framtid i reklambranschen, även om hans far gärna hade sett att han blivit maoist för att lära sig organisation.

    Jag har för mig att det fanns en recensent på Bild & Bubbla som inte var överdrivet förtjust i Lauzier med hänvisning bland annat till hans hjärtlöshet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s