Lästips: Corto Maltese – The Early Years

Postat den

När jag skrev några ord om The Secret Rose nämnde jag att jag inte var säker på om jag skulle skaffa The Early Years eftersom jag redan hade den. I färg, förvisso (något jag inte gillar när det gäller Corto Maltese som jag nämnt alldeles för många gånger redan!), men man måste ju inte alltid ha perfekta utgåvor. Fast sen fick jag syn på den i en butik, och när den nu såg så snygg ut gick den bara inte att motstå… Därför blir det några korta ord om den också, även om jag nu skrivit om Corto Maltese så många gånger att jag inte har så mycket att tillägga. 🙂

The Early Years är en lite udda bok. Corto själv syns bara till på några få sidor, även om det pratas om honom innan; när jag läser den hoppas jag nästan att han aldrig ska få vara med utan få förbli någonting mystiskt som bara refereras till, huvudattraktionen som aldrig dyker upp, som mumintrollen i Sent i november. Istället är det Rasputin som har huvudrollen här, dvs en ung Rasputin som inte förrän i slutet av boken möter Rasputin tack vare Jack Londons försorg.

Rasputin har alltid varit en knepig karaktär tycker jag. Han är genuint osympatisk, och det är svårt att förstå varför Corto står ut med honom. Här, som ung, är han precis lika otrevlig och våldsam när den ryska armén kapitulerar för den japanska 1905 i slaget om Port Arthur. Jack London tar sig an honom, av på ytan lika oförklarliga skäl som senare Corto gör det, men på något sätt känns det mycket rimligare i den här boken. Rasputins ungdom, hans uppenbara avsky för förtrycket som han och de andra utsätts för i ryska armén och krigets allmänna vansinne gör hans våldsamma handlingar mer begripliga, och därmed också att London har en viss sympati för honom. Och att Corto också för första gången träffar honom i den här situationen gör deras senare relation mer förståelig den med; när man en gång blivit vän med någon innebär det också ett ansvar för denne, om man heter Corto Maltese. Vikten av det personliga ansvaret är någonting som återkommer gång på gång i Corto Maltese, och ibland innebär det att man måste ta hand om även personer som Rasputin.

I övrigt är det lika trevligt som alltid att se hur skickligt Pratt skildrar människor från Jordens alla hörn. Det här är ett sent verk av honom så av och till blir strecken besynnerligt tjocka vilket kan ge ett litet klumpigt intryck, och det kan bli ett visst övermått av coola ansiktsprofiler med en cigarett i mungipan (den här gång som omväxling huvudsakligen i form av Jack London istället för Corto), men huvudsakligen ser det självklart väldigt bra ut; jag är svag för Pratts teckningar, inte tu tal om annat!

Och för den som vill ha ett ytterligare skäl till att liksom jag skaffa den här utgåvan även om man har en äldre så finns det också fem sidor från den påbörjade men aldrig avslutade fortsättningen på den här historien som var tänkt att knyta ihop berättelsen om Corto och Rasputin med Balladen om det salta havet. Inte omistliga sidor, men roliga att se 🙂

Slutligen, som exempel, en sida dels från den nya svartvita utgåvan, och samma sida från den äldre amerikanska utgåvan (något beskurna eftersom jag inte ville förstöra böckernas ryggar). Personligen tycker jag att färgerna i den senare är ganska ok men att de gör sidan alltför likformig med alla nyanser av gult, och att den svartvita version är överlägsen. Jag kan också nämna att om man jämför med andra utgåvor så är det bra att veta att serien först publicerades i strippformat, så sidlayouten beror helt på hur man valt att presentera stripparna i albumformatet.

Kan köpas bl.a. här:

(kan vara affiliate-länkar, dvs om du köper via länken får jag en liten ersättning)

»

  1. Jo, Rasputins våldshandlingar här är nog de mest extrema i serien, framförallt eftersom de kommer så plötsligt och utan förvarning, och utan att de som drabbas gjort Rasputin någonting särskilt. Som kaffekannan…

  2. Den sekvens i detta albumet som fastnat mest i huvudet på mig är i början när Rasputin skjuter sin befälhavare och deserterar, och även den obehagliga delen du scannat där han kastar kaffekannan. Jag har en dansk utgåva i färg…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s