Resande med vinden – Flickan från Kajmanträdet

Jag har råkat ut för den här situation förut: Svenska Cobolt ger ut ett album som danska Cobolt gav ut redan för några år sedan och som jag skrev om då. Det gör det lite knepigt med en ny recension: Ska jag helt ignorera den gamla? Ska jag utgå från att alla läser den gamla innan de läser min uppdatering som då bara behöver innehålla nya åsikter/insikter? Ska jag göra någon slags mix med lite repetition, lite nytt? Knepigt för en stackars bloggare, så jag gör nog som jag gjort förut: Skriver om mina tankar när jag läste albumet och så får det bli som det blir 😉

Precis som förra gången jag läste Flickan från Kajmanträdet började jag med att läsa de första fem albumen; de är några av mina ungdomsfavoriter och därför är det lika trevligt varje gång jag läser dem att se att de fortfarande är så lyckade. Jag läste originalutgåvorna men borde kanske skaffa den återutgivna versionen som också gavs ut av Cobolt förra året för textningen i 80-talsutgåvan är verkligen hemsk, med text som är uselt inpassad i bubblorna; faktum är att i första albumet är det så illa att det ideligen stör läsningen. Men, som sagt, en fascinerande läsning är det, där framförallt det sista albumet, Ebenholts i lasten, är suveränt. Här har Bourgeon fått ordning på både manus och teckningar och vågar låta berättelsen ta de vägar den behöver: Bort med Hoel, bort med Mary, två huvudpersoner som spelat ut sina roller, och kvar finns till slut bara Isa, den av de tre som är med marginal mest intressant, och som här äntligen känns helgjuten.

Isa fortsätter att vara den klart intressantaste personen i Bourgeons serie, vilket ställer till det en smula i Flickan från Kajmanträdet. Här hoppar vi 80 år framåt i tiden till 1863 och byter kontinent till Nordamerika, där den unga kvinnan Zabo flyr från det amerikanska inbördeskrigets följder. Hon visar sig vara Isas barnbarnsbarn, och när hon möter upp med den 98-åriga Isa kommer den senare berätta sin livshistoria, dvs vad som hände efter Ebenholts i lasten.

Zabo

Och här dyker det där problemet upp: Zabos del av serien är inte alls ointressant, och jag skulle gärna läst mer om henne och hennes upplevelser under kriget. Men Isas historia är för mig så mycket mer engagerande efter att ha läst hundratals sidor om henne redan, så efter att ha läst hela boken känner jag mig lätt missbelåten med att inte fått lära känna Zabo mer, samtidigt som sidorna med Zabo gjort att Isas historia inte kunnat bre ut sig lika mycket som jag skulle velat…

Det är kanske lite elakt att kritisera en bok för att jag skulle önskat mig mer sidor och mer tid att spendera på de olika huvudpersonerna; det betyder ju att Bourgeon lyckats bra med få mig som läsare att bry mig om dem. Men jag tycker ändå att det är ett problem, och tydligast är det i fallet med titelkaraktären, den där flickan från Kajmanträdet. När det mot slutet visar sig vad titeln anspelar på drunknar det som ska vara det känslomässiga crescendot bland allt annat som pågår med Zabo, inbördeskrig, med mera. Med andra ord, Isas historia hade förtjänat mer plats och en tydligare central placering; nu känns det som om de två berättelserna (Isas och Zabos) neutraliserar istället för att förstärka varandra.

Därmed inte sagt att det är ett dåligt album. Manuset är mognare och mer behärskat än det ärligt talat melodramatiska i den äldre serien (även om jag vet med mig att jag gillar melodramer när de görs bra, som där), och med mer realistiska personer som inte lika mycket känns som personer från dagens samhälle som råkat hamna i en historisk miljö. Och teckningsmässigt är det ett mycket snyggt album som Bourgeon fått till, med mättade stämningsfulla färger och linjer som är klart säkrare än förut (i den äldre serien kan människors anatomi sett rätt skum ut, tidvis). Att jag sen är mer svag för den äldre serien, med dess skavanker, har mycket att göra med personliga preferenser, som en förkärlek för det mer vildvuxna och omogna 😉

Isa + dotter

Så läs för allt i världen Flickan från Kajmanträdet om ni redan läst den första Resande med vinden-serien. Och har ni inte gjort det så tycker jag verkligen att man ska ge serien en chans, framförallt nu när den äntligen går att få tag på på svenska igen. Visst är det en serie där det märks att den har några år på nacken och visst är den väldigt fransk, med allt vad det innebär av kvinnliga huvudpersoners inställning till sex och tendens att vara nakna så fort tillfälle bjuds, men jag kan ha överseende med det när det finns andra saker som är så lyckade som här.

Kan köpas bl.a. här:

(affiliate-länk, dvs om du köper via länken får jag en liten ersättning)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s