Äntligen: Trots and Bonnie

Jag är rätt säker på att det här är ett personligt rekord för mig: Det tog nästan 40 år (39 för att vara exakt, i Bild och Bubbla 1/82) från det att jag först läste om Shary Flennikens serie Trots and Bonnie innan det till slut dök upp en samlingen med serien ifråga. Allt tack vare New York Review of Books långsamt växande svit av högkvalitativa men smala serier, som Claveloux The Green Hand and Other Stories och bröderna Tsuges Slum Wolf & The Man Without Talent, plus en hel del andra intressanta saker som jag inte skrivit om. Ännu. 😉

Vad är då Trots and Bonnie för en serie, och varför har jag sett fram mot att läsa den så länge? Tja, först och främst bör man nog vara medveten om att det är en serie som verkligen är ett barn av sin tid. Den publicerades ursprungligen i National Lampoon Magazine, en amerikansk tidskrift som startade 1970 och som jag närmast skulle beskriva som en variant av MAD, men inriktad mot en något äldre läsekrets och betydligt mer vulgär där explicita referenser till sex och skämt om detsamma är det absolut roligaste som finns. Och, tveklöst, helt och hållet avsedd för manliga läsare. I Sverige dök tidningen Etikett upp på 80-talet som delvis byggde på den amerikanska tidningen, men mest känd är nog alla de filmer som gjorts i tidningens namn, som Ett päron till farsa-filmerna med flera.

Det låter kanske inte som en sannolik grogrund för en serie som hyllats som en feministisk klassiker, men likafullt är det precis en sån serie som Flenniken stod för. Bonnie är en 13-årig flicka, Trots hennes talande hund, Pepsi hennes bästa vän, serien är tecknad i en gammeldags klassisk stil med drag av Harold Gray & Winsor McCay, och de två mänskliga huvudpersonerna är båda tonårsmonster som fullkomligen bubblar av hormoner och inte helt genomtänkta idéer…:

Elrod har det inte lätt, serien igenom drabbas han av Pepsi & Bonnies idéer; ibland med dödlig utgång, men nästa gång är han med igen 🙂

Strippen ovan är mindre explicit än många andra; Flenniken drar sig inte för att skildra precis vad som helst i bild, och det är fascinerande att se vad tidningen lät henne göra. En del strippar är det nog bäst att jag inte reproducerar här eftersom de skulle behöva alltför många varningar innan; kombination av unga tonåringar, sex och 70-talets inställning till vad man kan visa och inte, och en serieskapare som själv sagt att hon såg det lite som sin uppgift att få unga män att förstå att sex var en precis lika viktig del för unga tjejer som för unga killar (och för Trots och Pepsi kanske ännu mer än för de flesta andra), gör att en del sidor verkar rätt konstiga nu.

Andra saker som poppar upp är porrproduktion, läskiga stalkers, våldtäkt (vuxna inblandade bara, gudskelov), och diverse andra mysiga ämnen, alla filtrerade genom Bonnies ögon. Och det är det filtret som gör att serien känns så fräsch och överraskande även idag; det är en serie som till 100% är på Bonnies sida, oavsett konsekvenserna, och det sätt hon upplever situationerna på, utan någon vuxens inblandning. Så en mycket stor eloge till Flenniken för att hon lyckats fånga sin huvudperson på ett så ärligt sätt, och ett mycket roligt sätt dessutom; det finns gott om rejält kul sidor här, ständigt berättade med samma goda humör oavsett vad som sker. Flenniken är också en utmärkt serietecknare, och valet att göra serien i en gammeldags stil visar sig också vara smart när utseende och innehåll kontrasterar så starkt som det gör här 🙂

Jag tänkte inte skriva så mycket mer om serien för det finns gott om recensioner av den här boken redan som beskriver den på ett utmärkt sätt, och för den delen finns det en del texter i boken själv som gör samma sak. Men jag kan också säga att det inte är en helt komplett samling av serien eftersom Flenniken själv valt att utesluta en del sidor som hon inte tyckte kändes så lyckade, alternativt för daterade. Åtta av dessa sidor finns med i det precis utkomna nittonde numret av tidningen The American Bystander så den som är nyfiken på vad som var för explicit/daterat för 2020-talet kan införskaffa denna också (och jupp, det har jag gjort, och jag tycker egentligen att de alla hade passat bra i samlingen även om jag kan förstå varför några av dem utelämnades).

Som avslutning, början på en av färgserierna som sträcker sig över flera sidor; relativt explicit även här, så jag gömmer den bakom en spoiler-tag och en varning för känsliga, men det känns inte rättvisande att inte visa upp åtminstone en sån här sida när jag skriver om boken!

Trots and Bonnie: Softcore

Kan köpas bl.a. här:

2 reaktioner till “Äntligen: Trots and Bonnie

  1. Mm, det finns en gammal DVD-utgåva med en komplett samling av National Lampoon Magazine ute på nätet, och Miltons sidor är från den (jag har samma utgåva). Lite halvdan upplösning och kvalité, men det är bra att de finns om man vill se dem; själv väntade jag på en fysisk bok innan jag läste serien, naivt optimistisk som jag är, men det gick ju bra. Till slut 😉

  2. Håller på att läsa denna lysande bok och har precis som du väntat sedan 1982 på en samlingsvolym (det gick dock ett gäng sidor i Pox 1987-89 också). Freddy Milton har förresten lagt upp ett urval Trots & Bonnie scannade direkt från gamla (ibland rejält gulnade) National Lampoon, bland dem flera som inte finns med i boken (och mot slutet finns lite sidor på danska också):
    http://freddymilton.dk/shary_flenniken/intro.htm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s