My Boyfriend Is a Bear

Pamela Ribon (manus) & Cat Farris (teckningar) har åstadkommit en mycket gullig och charmig serie med en titel som mest av allt låter som en isekai-serie i sin mycket tydliga redogörelse för vad det handlar om: Huvudpersonen är 28-åriga Nora, och serien handlar uteslutande om hennes relation med sin senaste pojkvän, en drygt 200 kilo tung björn. Det är inte en fantasy-serier, dvs det är inte fråga om en värld där människor och djur lever som likar, utan det är vår värld, men med den detaljen att Nora efter att ha dumpat sin senaste hopplösa mänskliga pojkvän träffar en björn i skogen, och björnen flyttar omedelbart hem till henne och blir en ny och inte alls hopplös pojkvän.

Och det är hela handlingen. De knappt 200 sidorna skildras deras lyckliga vardag och Noras mestadels förstående vänner och familj; de blir självklart förvånade och smått förskräckta när de inser att den pojkvän hon talat om och beskrivit som en björn inte är en storvuxen människa utan bokstavligen en björn, men de inser snabbt att Nora och björnen är lyckliga och det är allt som de var bekymrade över.

Björnen kan förstås inte prata men han och Nora kan ändå konversera, och björnen får också efter ett tag ett kontorsjobb. Men det påverkar inte vardagen så mycket, de fortsätter att ha ett vad det verkar närmast perfekt liv med förståelse, värme och intimitet (men när Nora har mens sover hon försiktigtvis i ett annat rum än björnen).

Jag har svårt att säga vad jag tycker om den här serien. Den ser bra ut med precis så gulliga och ändå inte menlösa teckningar från Farris som man skulle kunna hoppas på, där jag fastnade för framförallt björnens ansiktsuttryck och ljud. Ribons manus är likaså charmigt och utstrålar ett gott humör, utan att vara en regelrätt komedi.

Men det finns problem. Jag har en tror jag hög acceptansnivå för serier som inte handlar om så mycket och som bara är tänkta att vara mysiga, men här blir det väl menlöst. Eller, situationen är så bisarr att jag har svårt att bara acceptera den okomplicerade handlingen och flyta med. Varför har björnen ett jobb? Det kanske är menat som ett absurt komiskt inslag men skildras bara som en detalj i skildring av hur de två lever tillsammans. Hur är det med det fysiska inslaget, till exempel sex? Det anspelas på flera gånger som en av björnen sönderriven klänning och scener där det är uppenbart att de kommer att snart kommer ha sex, men återigen känns det som någonting absurt som bara dyker upp utan reflektioner.

Det känns som om Ribon kanske vill att serien ska ha en djupare mening, där Noras relation med en björn är en symbol för relationer som av omgivningen uppfattas som egendomliga istället för att accepteras. Och det är ju sympatiskt, men det är bara det att tonen i serien så tydligt utstrålar gemyt och mys att det är svårt att ta in något slags allvarligare budskap, och kvar blir en serie som enbart handlar om en människa och en björn i en kärleksrelation. Charmigt presenterad, förvisso!

Kan köpas bl.a. här:
  • My Boyfriend Is a Bear (Adlibris)
  • (affiliate-länk, dvs om du köper via länken kan jag få en liten ersättning)

3 reaktioner till “My Boyfriend Is a Bear

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s