Etikettarkiv: Peter Pan

Peter Pan från den mörka sidan

Postat den

Loisel Peter Pan cover

Lite konstigt känns det allt att läsa klart en serie som jag började läsa för nästan två decennier sedan; jag kommer inte ihåg någonting av vad jag då tyckte om serien förutom att mitt minne är att den var ”sådär”. Inte så värst detaljerat alltså 🙂

Serien ifråga är Régis Loisels Peter Pan som Carlsen gav ut de tre första albumen av i början på 90-talet men vars tre sista album bara funnits tillgängliga på franska. Fast det är klart, även där fick man ha tålamod med tanke på att det tog 14 år för Loisel från det första albumet till det sista. Men nu finns alla sex album i en samlad volym på engelska, utgiven av Soaring Penguin Press, så att även icke-franska-läsare som jag kan läsa alltihop.

Det kommer bli en del spoilers eftersom det annars blir svårt att säga någonting om boken så för den som inte vill läsa sådana är det bäst att man först skaffar boken själv.

Så, Peter Pan alltså, där Loisels bok är en föreföljare som utspelar sig innan JM Barries berättelser. När handlingen börjar är Peter en av alla fattiga barn i det sena 1800-talets London med en försupen mor och där så gott som alla vuxna enligt Peters synsätt är förkastliga och äckliga; framförallt avskyr han allt som har med sex eller kärlek att göra (han ser själv ingen skillnad på de två). När en liten fe dyker upp som vill ta med honom till ett annat land tvekar han inte: I London väntar bara elände.

Sen följer en ibland rolig men mestadels mörk skildring av Peters liv på ön: Hur han tar sitt namn, hur Krok blir av med handen, hur han långsamt glömmer bort sin bakgrund. För det visar sig nämligen att på ön glömmer man långsamt bort det som hänt, oavsett hur allvarligt det är. Invånarna vet om det men det är ingenting de kan göra någonting åt, hur sorgsna de än är över att de till exempel inte kommer komma ihåg en död kamrat.

Loisel Peter Pan - The Guardian

Även karaktärerna är mörkare och mer instabila än de vanligtvis skildras. Hos Barrie är Tingeling visserligen opålitlig och självupptagen men här är det mycket värre; hon utnyttjar den långsamma glömskan å det gruvligaste. Peter Pan själv är det lika illa med även om det dröjer innan det visar sig hur illa ställt det är med honom. Hans komplicerade relation till sin mor och sin oro för att han ska bli som alla andra vuxna när han växer upp är här närmast en fråga om en psykos. Inte så konstigt måhända med tanke på det vi fått se om hur hans liv i London var, men obehagligt likafullt. Faktum är att kapten Krok i jämförelse med de båda framstår som nästan hälsosam i först sin skattjakt och sen sitt enkelspåriga hat mot Peter Pan efter att han förlorat handen.

En handling som är ganska långt från barnböckernas värld alltså. Ibland känns det som om Loisel inte riktigt har koll på vart han är på väg, som med stickspåret med Tiger Lily som aldrig kommer någon vart, men överlag är det en bra bok. Som sagt kommer jag inte ihåg så exakt vad jag tyckte när jag läste albumen på svenska men den här gången är jag mera säker på att jag gillar det. Det fanns inslag som när de först dök upp jag kände skepsis inför, som när han väver in Jack Uppskäraren i inslagen från London, men när det väl visade sig vad poängen med det var så försvann all kritiska invändningar; utan de scenerna skulle serien inte varit tillnärmelsevis lika bra.

Sen finns det ju teckningar också eftersom det är en serie. Loisel tecknar i en väldigt typisk fransk 90-talsstil skulle jag säga, som påminner mig en hel del om vissa serier i till exempel Epix. Han tecknar runt, en smula impressionistiskt, och med en uppsjö av halvnaket/helnaket men faktiskt utan att det stör mig eftersom det mest känns som alldeles naturligt eftersom det inte finns någon anledning att ha kläder om man är en sjöjungfru/kentaur/fantasifigur. Plus också att han helt saknar förkärlek för att teckna sterilt vackra opersonliga kroppar för här kan alla se ut hursomhelst 🙂

Loisel Peter Pan - Pip & Rose

Så avslutningsvis är jag väldigt nöjd med att ha fått läsa klart den här serien. Efter att ha läst den och också hans Le Grand Mort/The Great Death har jag så smått ändrat min åsikt om Loisel (tidigare baserad på de diffusa minnena av Peter Pan på svenska och Roxanna): Han kan vara riktigt bra när det vill sig!

PS. En längre recension på svenska av samma utgåva (och med ännu fler spoilers) kan man hitta här. DS.

Kan köpas hos bl.a.: