Om den förra boken från Lystring, Work-Life Balance, var en smula mer okomplicerad än många andra serier från förlaget och nog lika gärna skulle kunnat ha getts ut av någon annan, så är Juliette Mancinis Uppvaknanden en bok som knappast skulle förärats en översättning om det inte var för Lystring. Här handlar det om en självbiografi, en genre som under många år varit den dominerande när det gäller serier från serieförlag som fokuserar på traditionellt kulturellt ambitiösa serier, så det är inte det som gör den udda, utan det högst personliga utförandet som man kan få en föraning om redan på omslaget:
Enkla teckningar som ser ut att ha kastats ner på sidan utan föregående skisser, layouter som läcker åt alla håll, abstrakta former; Mancinis bok känns närmast som ett utdraget skrik fyllt av ilska över världens orättvisor, framförallt vad gäller hur kvinnors liv inskränks och styrs av männen, där formen följer innehållet. Och, som ofta när det gäller Lystring, den begränsade färgskalan där det sällan syns till mer än två identiska färger per sida.
Så Uppvaknanden ser ut som själva sinnebilden för en bok från Lystring, och mina känslor för den är också känslor jag känner igen. Jag gillar det frenetiska experimenterandet med serieformen, jag gillar den kärleksfulla utgåvan (både det fysiska formatet som tryck/papper/design, och omsorgen vad gäller översättning och textning), men jag är inte lika övertygad av manuset. Min grundsmak vad gäller manus går mer åt Work-Life Balance-hållet, dvs där berättelsen har mer stadga och rak struktur, men den boken är också mycket mindre uppfinningsrik vad gäller teckningarna. Och ibland lyckas någon få ihop alla delarna, som Frank Santoro i förra årets bästa bok från Lystring i mitt tycke, Pittsburgh; jag är glad att vi i Urhunden-juryn valde den som en av årets nominerade serier i klassen för bästa översatta serie 🙂
Har ni läst serier från Lystring förr och tyckt om dem? I så fall vågar jag nog säga att ni kommer att tycka om Uppvaknanden också; för att vara så obändig i sin form är den ändå mycket typisk för de udda och egensinniga serier förlaget ger ut, och med en sedvanligt mycket stark berättarröst 🙂
- Uppvaknanden (Adlibris)
Simon säger 