Fantagraphics fortsätter förtjänstfullt med sin utgivning av Jacques Tardi på engelska, och nu är det dags för ytterligare ett album som inte funnits på svenska tidigare: It Was the War of the Trenches / C’était la guerre de tranchées.
Många av Tardis serier utspelar sig runt tiden för Det Stora Kriget, som Adèle och tillhörande serier men i IWtWofT finns det ingenting som distraherar från skyttegravarnas helvete. Det är en oerhört mörk bild som Tardi presenterar här; inte för att krig någonsin är en trevlig historia, men första världskrigets blandning av moderna vapens förstörelseförmåga och en äldre europeisk tradition av krig som någonting som eliten drog i gång utan större anledning fick till följd ett krig av sällsynt meningslöshet och tragik. Det finns många klassiska böcker som skildrat eländet i skuttgravarna, och Tardis bok ansluter sig till dem; det märks att det här är någonting personligt för honom, och boken är tillägnad hans morfar (farfar? Varför kan inte alla språk skilja på dem, som svenskan…) som deltog.
iIWtWofT har ingen handling i vanlig bemärkelse; det är en bok bestående av kortare historier utan samband med varandra. Historierna själva är inte heller de manusdrivna så man ska inte vänta sig någonting à la ECs krigsserier. Istället är det tranche de vie som erbjuds, med små korta episoder antingen berättade i jagform av en okänd soldat eller av författaren själv. Som passar en så dyster bok som det här är så skildras även de mest hemska skeenden, som att en korsikansk soldat som inte förstår franska trots det blir arkebuserad för att han inte följt order, som någonting alldeles vardagligt; den nämnda scenen är inte ens huvudsaken i historien ifråga utan bara en del av bakgrundsbruset.
Teckningarna är lätta att känna igen som Tardis, i hans vanliga Hergé-influerade stil, men jämfört med till exempel Adèle är det en smula mer realistiskt och dessutom i svart-vitt; teckningarna är utmärkt väl anpassade till det mörkare temat. Misären är obehagligt påträngande och man kan nästan känna fukten och stanken från skyttegravarna. Jag skrev tidigare att Tardis stil är en trevlig stil och det stämmer fortfarande, men när den vardagliga stilen används till att skildra ruttnande lik, inälvor med mera blir kontrasten slående, och krigets absurditet blir tydlig.
Det finns en stor mängd raseri bakom IWtWofT men Tardi lyckas trots det hålla tonen lågmäld: Som läsare går det inte att undvika att bli upprörd, men de flesta soldaterna har redan vant sig vid det oerhörda som sker. Det är inte en bok att läsa om man vill bli på gott humör (läs i så fall Adèle med flera, som visserligen också tar upp temat med krigets fasor men lindar in det i en farttfylld berättelse) men den är mycket läsvärd, och jag är verkligen glad att Fantagraphics satsar på Tardi.
Simon säger 
6 reaktioner till “It Was the War of the Trenches”