Seriepubliceringsproblemlösningar

Vad gör man om man ska trycka/har tryckt en serie och inser att man behöver lösa ett knivigt problem? Idag presenterar jag tre fall som jag alla stött på den senaste månaden. Två tryckmissöden, ett problem med ströläsare i bokhandeln.

Den saknade sidan: ”91:an – Skånska kriget”

I höstas läste jag 91:an – Skånska kriget, en bok som samlade ihop episoderna från 91:an-tidningen. Jag läste den och tyckte det var OK, men missade en sak: Sidan 21, den sista sidan i första kapitlet, hade på något sätt försvunnit innan boken sändes till tryckeriet. Att jag ens upptäckte det hela kan jag tacka en tråd på Serieforum för där det hela påpekades; kapitlet utan sista sidan kändes onekligen lite rumphugget men inte obegripligt så, men med den äkta sista sidan flyter det på klart bättre. I samma tråd angavs senare att man kunde maila 91an@egmont.se för att få en ersättningssida och det gjorde jag, och förra veckan dök sidan upp i ett brev:

Så nu ligger sidan prydligt instoppad på sin rätta plats i boken och allt är väl. I en perfekt värld skulle det kanske tryckts en helt ny upplaga men jag förstår absolut att det vore alltför dyrt och komplicerat så jag känner mig nöjd 🙂

Den duplicerade sidan: ”Serier från andra våningen”

Den här samlingen med Berglin-serier kom ut redan 2016 men jag köpte den först häromdagen. Här är problemet det motsatta mot 91:an för här finns istället samma seriestripp på sidan 6 & 14. Så tekniskt sett är det inget problem eftersom läsaren inte missar någonting, men det känns såklart inte bra när man läser, speciellt som sidorna är så nära varandra att det märks hur tydligt som helst.

Så vad göra här, med tanke på att trycka om-lösningen som sagt är alltför dyr?

Tja, lösningen blev densamma som med 91:an: Tryck en extra sida och lägg med i boken. Jag vet inte när man upptäckte misstaget men sidan låg iallafall i mitt exemplar köpt färskt från förlaget, direkt på omslagets innersida. Varför en extra sida om problemet är en dubblerad sida? Jo för att sidan, eller snarare den smala remsan med en ny seriestripp, passar fullständigt utmärkt till en samling med Berglin-serier med en slentrian-anspelande titel där ett slentrianmisstag råkar ha gjorts:

Stor eloge till förlaget W & W (och givetvis Berglins för serien ifråga) för den kreativa lösningen som på något sätt gör boken ännu roligare än om misstaget aldrig skulle inträffat 🙂

Men vem vet, kanske Berglins blev sura eftersom årets samling av deras serier nu bytt förlag till N & K…

De avslöjande sidorna: ”Grandville: Force Majeure”

Och så slutligen den mest udda företeelsen. Jag skrev nyss om Bryan Talbots sista bok i hans Grandville-serie, och nämnde där att ”…de oväntade vändningarna inte är så oväntade …”, men  det finns självklart en risk att någon som står i bokhandeln och bläddrar kan råka bläddra för långt och därmed få syn på en spoiler eller två. Så hur hindrar man det?

Ett sätt är förstås att helt simpelt plasta in hela boken, och det är ju relativt vanligt även i seriebranschen. Men jag har alltid ogillat det eftersom serier är ett grafisk medium, och att inte kunna kika på hur serien ser ut är som att köpa serien i påsen grisen i säcken. Och brittiska förlaget Jonathan Cape tycker tydligen samma sak för när jag fick boken fanns det i den någonting jag aldrig sett förut:

Den geniala lösningen bestod av en anti-spoiler-anordning i mjukplast som var svept om de avslutande 60-talet sidor som man därför inte kunde råka slå upp om man inte öppnar sigillet. Jag vet inte om den amerikanska utgåvan från Dark Horse försökte sig på någonting liknande men det hoppas jag för de amerikanska läsarnas skull 🙂

Själv märkte jag när jag började läsa boken att någonting konstigt i tunn mjuk plast verkade finnas någonstans mot slutet av boken, men jag höll mig från att tjuvkika vad det var och läste på istället. Jag trodde att det kanske skulle vara något slags tryck-tekniskt specialinslag i serien, typ de extrema widescreensidorna i Frank Millers Rōnin eller Matt Wagners Mage, men jag undrade hur mjukplast skulle användas. Så det var en total överraskning för mig med när jag vände blad och fick syn på en ”Anti-Spoiler Seal”. Kreativt, på min ära!

2 reaktioner till “Seriepubliceringsproblemlösningar

  1. Standardlösningen hos Library of American Comics är att trycka sidor/strippar som saknats i en bok, i volymen efter. Har hänt några gånger i Dick Tracy-serien. Fantagraphics gjorde så man kunde ladda ner en missad sida (en sida från föregående volym trycktes på nytt av misstag) från deras hemsida. Den gällde en av söndagssidesamlingarna med Captain Easy.

    I andra volymen av ”Best of Enemies” av David B. & Jean-Pierre Filiu var det ett fel i översättningen, som ”korrigerades” genom att lägga in en liten lapp med rätt formulering…

    Hunt Emerson dubblerade en sida i sin nyutgåva av ”Calculus Cat” från 2014. Sidan lades in i varje bok som löst ark (något mindre i storlek, förstås), men han skrev också en liten kommentar på ett ännu mindre ark först i boken: ”Regrettably, I made a mistake. Page 49 of this book has been printed twice, and page 50 has been left out. Yes, I’m an idiot. I apologize for this – it was my fault. We have printed the missing page 50, to be inserted in the right place. I do hope that this does not spoil your enjoyment of Calculus Cat.”

    Säga vad man vill, men Emersons kommentar är i alla fall sympatisk. Särskilt jämfört med en del andra som inte ens verkar vilja låtsas om att fel existerar.

    Jag skulle kunna hålla på en god stund till, men det här räcker nog.

  2. Staffar uttalar sig: Nej, ingen ”Anti-Spoiler Seal” i Dark Horse-utgåvan. Fast inplastade är dom allt. Och då det är en fabeldjursserie så kan jag väl bara anta att seal ska øversättas med säl…

Lämna en kommentar