Så här är läget: Jag läste Naru Narumis Watari-kun’s ****** Is About to Collapse förra veckan, och jag tyckte den var en underhållande romantisk såpa. Huvudpersonen, Naoto, bor tillsammans med sin lillasyster Suzu hos sin faster eftersom deras föräldrar är döda, och fokuserar all sin tid utanför skolan på att ta hand om henne. Men när han börjar en ny årskurs blir livet mer komplicerat för honom, för där visar det sig att två klasskamrater är intresserade av honom: Yukari som går i årskursen ovanför honom och som är idol för alla i skolan, men framförallt oroas han av Satsuki, en barndomskamrat han inte sett på många år efter att de skildes åt under dramatiska omständigheter. Han är en vänlig själ och har därför stora problem att säga nej till någon, oavsett om det handlar om hjälp i skolan eller om mer personliga tjänster, så trycket växer inom honom vad gäller hur han vill att hans liv ska bli, utan press från omvärlden…
Som sagt tyckte jag den var underhållande, där de mest roande karaktärerna var några av bipersonerna (fastern, systern, …), men det finns ett stort problem: Efter enbart en vecka hade jag glömt bort nästan allt av den. Jag kom ihåg att huvudpersonen hade romantiska problem och att han tog hand om sin lillayster, men resten var som bortblåst. Det är först nu efter att jag snabbt kollade in den första volymen (av sexton totalt) igen som jag fastern, den traumatiska bakgrunden med Satsuki, med mera. Delvis beror det nog på någonting så enkelt som att jag läste alla volymer i så rask takt och att jag sedan dess under semestern läst (kontrollerar…) tolv stycken andra kompletta mangaserier så att det kan bli lite svårt att hålla isär dem, men jag tror inte det är enda orsaken. Serien jonglerar visserligen sina såpaintriger professionellt, och slutet är välförtjänt, men den saknar det där lilla extra. Allting i intrigen och alla huvudpersoner är så generiska att mitt minne inte kan separera dem från allting annat jag läst i samma genre. Det/Den som kommer närmast är nog fastern, men hon är med så pass lite att det uppenbarligen inte räckte till för mig att minnas henne en vecka senare utan att jag behövde påminnas om hennes existens.
Därför är nog det enda rättvisa att min bedömning av serien helt får baseras på mitt minne av vad jag tyckte om serien när jag just hade läst den, snarare än vad jag nu minns om serien själv: En underhållande och kompetent rom-com som passar till en slö semester bredvid poolen, men som inte resulterar i några långvariga minnen 🙂
- Watari-kun’s ****** Is About to Explode (digital utgåva)