Velveteen & Mandala

Oookej…

Är det någon som kommer ihåg den japanska filmen Efter livet för sisådär 10 år sedan? En drömsk film som utspelar sig i limbo, om hur människor som dött får välja ett enda minne att ta med sig in i evigheten, och hur de som jobbar i limbo hjälper människorna att hitta ett bra minne och som sen också iscensätter det? Om ni gör det, ta känslan från den filmen och blanda upp den med rikliga doser vapen, tonårsflickor med grava problem och mycket naket, och resultat blir någonting som antagligen inte alls påminner om stämningen i Velveteen & Mandala, en ny manga skriven och tecknad av Jiro Matsumoto utgiven på Vertical Inc.

Velveteen och Mandala är två flickor i tonåren som tillbringar det mesta av sin tid i utkanten av staden; attiraljer som hör till de nyligen avlidna släpps med jämna mellanrum ner i området från flygplan, och då och då följer det också med deadizens själva (en ordlek på dead + citizen) som behöver dödas igen för att de verkligen ska förstå att de faktiskt är döda. Någon bakgrund som förklarar det bisarra samhället som Velveteen och Mandala lever i finns inte utan det lämnas upp till läsaren själv att pussla ihop, och eftersom det bara är frågan om en enda bok på dryga 300 sidor är det mycket som är lika obegripligt efter att jag läst boken som innan.

En antydan till förklaring av Velveteen och Mandala själva finns, men egentligen spelar det ingen roll för det här är inte en bok som är ute efter att berätta en historia. Här handlar det istället om att frammana primitiva känslor, må de vara av skräck, äckel eller humor av det mindre subtila slaget, och om att förvirra läsaren. Varje kapitel går egentligen utmärkt att läsa fristående från de andra eftersom det knappast går att tala om en röd tråd som går genom hela boken, och det är kanske så man bäst läser Velveteen & Mandala: Ett kapitel / kväll, som en slags perverterad godnattsaga. För perverterad är nog en ganska bra beskrivning av boken; inte menat som en negativ kritik, bara som en varning att det är en mycket grafisk bok, vad än det grafiska består i.

För att vara en Vertical Inc.-bok är det här en udda fågel. De flesta andra mangorna som man ger ut är alla betydligt mer kontrollerade, med en handling som är enkel och rak (som den eteriska Twin Spica eller den oändligt söta Chi’s Sweet Home), men Velveteen & Mandala är någonting helt annat. Är det en bra serie? Jag är faktiskt inte säker. Det var bitvis fascinerande att läsa den, men å andra sidan är det inte så att jag tycker det är synd att det inte finns fler delar. Slutomdömet för min del är nog att det är en bok som man definitivt kan plocka upp om man känner för någonting annorlunda, men att man inte ska vänta sig ett mästerverk.

PS. Här kan den som är intresserad läsa ett kapitel ur serien; det ger en ganska bra bild av hur serien är, även om just det här kapitlet inte innehåller riktigt lika mycket grafiska scener som en del andra. DS.