Det är inte var dag jag upptäcker ett för mig nytt serieförlag, men häromveckan så hände det. Det var i samband med att jag tipsade om att förlaget SelfMadeHero hade gett ut en trevlig utgåva av Inkalen; jag fick syn på boken på SF-bokhandeln här i Stockholm när jag senast tittade in där. När jag kom hem var jag lite nyfiken på förlaget: Varför hade jag inte sett Inkalen i någon av seriebutikerna innan dess?
Lite googlande och det visade sig att det engelska förlaget inte bara hade gett ut Inkalen utan också ett antal andra intressanta serier, varav inte en enda har varit synlig i seriebutikerna. Med andra ord, ett förlag som antagligen inte listar sina böcker vare sig via Diamond (den stora amerikanska seriedistributören) eller via någon annan av de som butikerna beställer ifrån. Så det blev till att beställa deras böcker på nätet, sight unseen, och nu har de droppat in här. Lite kortfattat så ser alla mycket aptitliga ut (jag beställde fyra), så det blir en del recensioner av dem de närmaste dagarna 🙂 Först ut: Black Paths av David B., som jag öste beröm över häromsistens för hans The Armed Garden.
Black Paths utspelar sig i den italienska staden Fiume (nuvarande Rijeka i Kroatien) strax efter första världskrigets slut. Poeten, manusförfattaren, futuristen och ex-soldaten Gabriele d’Annunzio har tagit över och utropat en fristat där han själv är diktator (Duce), och hans styre är minst sagt kaotiskt. Han planerar att göra revolution mer eller mindre överallt utrustad med bepansrade tåg fyllda med soldater och konst, han ber Italien skicka alla mentalpatienter de har eftersom han vill ha dem som kreativa rådgivare, han förklarar att musik är grundpelaren i den nya staten, han håller långa eldande tal inför massorna från en balkong, han delar in staten i tio olika ekonomiska delar där nio är av vanlig typ (som jordbruk, läkare & jurister, osv) medan den tionde ska bestå av ”överlägsna individer” (som poeter, hjältar och övermänniskor).
Kort sagt är d’Annunzio en anarkistisk galning som dessutom förebådar Mussolini och hans fascister, som några år senare ska ta makten i Italien och som anammade många av d’Annunzios idéer om hur man härskar. För precis som i The Armed Garden har David B. valt att basera sin serie på verklighetsbakgrund; hur bisarr d’Annunzio än verkar så fanns han på riktigt och gjorde precis allt jag hittills nämnt.
Men huvudpersonerna i serien är två andra personer: Författaren och ex-soldaten Lauriano och sångerskan Mina. De stöter på varandra i oordningen; Lauriano som urtypen för den blasé konstnären, Mina med mer energi och viljestyrka. Dessutom finns det drag av David B. själv hos Lauriano; exempelvis har Lauriano skrivit noveller under titeln Incidents de la nuit, samma titel som David B. skrivit serier under. Men i något som börjar kännas som ett tema för de senaste recensionerna jag skrivit så är det miljön mer än handlingen som tar över i serien; det som fascinerar är staden Fiume och dess härskare d’Annunzio. Jag läste på en del om vad som hände och jag tror att det gjorde serien bättre; det var en episod under mellankrigstiden som jag aldrig hört talas om förut. David B. har ju en sätt att teckna och berätta som är smått kaotiskt det med, där han ibland åstadkommer egendomligt stiliserade sidor som liknar mönster mer än någonting realistiskt. Och att d’Annunzios stat är så besynnerlig och full av underligheter knyter an till David B.s kärlek till drömmar och drömserier. Här är det visserligen historiskt korrekt, men det kan man knappt tro med tanke på vad som händer.
En bra bok är det, speciellt om man som sagt läser lite om bakgrunden, och snygg är den också, både designen och teckningarna. I Frankrike gavs serien först ut som två album som här samlats ihop i en inbunden bok med den äran. Lika bra som The Armed Garden är den inte. Ibland lyfter den till liknande höjder, men mixen mellan den kaosartade miljön, kärlekshistorien (?) mellan Lauriano och Mina, och Maurianos visioner från skyttegravarna sätter sig aldrig. De enskilda delarna är bitvis suveräna, men det känns som flera böcker som samsas inom samma pärm. Läsvärd är den ändå definitivt, och en mycket bra start för min del vad gäller SelfMadeHero 🙂
Simon säger 
Kul att du gillade den! Jag vet att vi brukar tycka olika rätt ofta, så desto roligare när vi är överens 🙂
Black Paths var en lysande bok. Tack för tipset! Det är inte så ofta vi tycker om samma saker, men den här gången var det perfekt. Jag hoppas att SelfMadeHero ger ut fler intressanta titlar framöver.
Jag kollade in de där förlagen lite snabbt nu; jag känner igen någon enstaka bok men en hel del nytt med. Spännande!
David B.: Armed Garden är min favorit hittills, men annars brukar de flesta säga att Epileptic är hans mästerverk så den är inte heller så dum att börja med. Sen att jag är svag för hela l’Asso-gänget gör ju att jag gillar sånt som Black Paths med, med sitt rätt ostrukturerade innehåll 🙂
Blank Slate och Nobrow är två andra förlag du bör spana in om du inte redan har koll på dem.
Får nog ta och beställa både Armed Garden och Black Paths framöver efter dina lovord.